Stora skillnader i mäns och kvinnors rökning och rökstopp
En doktorsavhandling från Stockholms universitet har undersökt varför personer börjar men framförallt slutar röka. Resultatet visar bland annat att det finns skillnader mellan kvinnor och män.
– Tidigare rön, och även min studie, visar att rökning är kopplat till vilken inkomst och utbildning en person har. Jag har dock funnit att det är en rad faktorer som samverkar både på personlig och strukturell nivå. Inte minst finns det skillnader mellan könen i varför man börjar och slutar röka, säger författaren till studien Tove Sohlber vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Analyserna visar på skillnader mellan män och kvinnor i anledningarna både till att börja och sluta röka. Män uppger oftare att de röker enbart av sociala skäl medan rökningen för kvinnor fyller flera funktioner, både sociala och psykologiska. Kvinnor uppger bland annat att rökningen ger möjlighet till rast eller att stressa ned och är en typ av ritual.
Även när det gäller att sluta röka finns det skillnader mellan könen. Kvinnor planerar sina rökstopp och tar oftare professionell hjälp medan flera män använder sig av snus för att sluta röka. Främsta skälet för män att sluta röka är för att förbättra sin egen fysik. Kvinnor slutar i högre grad än män för att omgivningen ställer krav på rökstopp. Andra skäl som kvinnor uppger är för att känna sig fräscha, undvika rynkor och förbättra tandhälsan.
– Det läggs ner stora resurser för att minska rökningen. Men för att det ska lyckas måste vi bli mer medvetna om vad som spelar in när individer börjar eller slutar röka. Det finns exempelvis skillnaderna mellan könen men även skillnader kopplade till utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar, säger Tove Sohlberg.
Rökforskningen har tidigare till största delen funnits inom folkhälsoområdet, med fokus på förebyggande och sambandet mellan rökning och ohälsa, eller inom det medicinska området där fokus ligger mer på tobaksrelaterade sjukdomar och effekten av behandlingar. Utöver det finns även en hel del forskning om policyåtgärder och effekten av dessa som exempelvis effekterna av höjda priser eller rökfria miljöer. Få studier har dock haft sin utgångspunkt i en samhällsvetenskaplig kontext, och ännu färre har analyserat varför individer börjar röka, slutar eller hur och varför rökmönstren på en övergripande nivå förändrar sig över tid och mellan olika grupper i befolkningen.
– Min forskning visar att rökslutarprocessen är komplex. Flera faktorer samverkar som kön, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Dessa påvisade skillnader i klass och genus pekar på att strukturella och socialpolitiska förändringar, som exempelvis förbättrade anställnings- och arbetsförhållanden, en arbetsmiljö med större inflytande över den egna arbetssituationen och inflytande över den enskildes ekonomiska situation kan behövas för att minska antalet rökare ytterligare, säger Tove Sohlberg.
Avhandlingen heter: Smoking cessation in Sweden – gender, pathways and identity
Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.