Romantikerna skippar oftare kondomen
Unga tänker att de ska använda kondom, men när det kommer till kritan blir det inte av. De med mest traditionell syn på sex är de som är sämst på att skydda sig. Det visar en avhandling om ungas sexualvanor.
Kondom är det mest effektiva preventivmedlet för att minska risken att smittas av sexuellt överförda infektioner (STI) och HIV. Doktoranden Veronika Fridlund vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet har i sin avhandling undersökt ungdomars och unga vuxnas kondomanvändning och studerat vilka skäl det finns till kondomanvändning och utebliven kondomanvändning.
I studierna fick deltagarna svara på frågor om sina sexuella partners som de haft under de senaste 12 månaderna. Det visade sig att majoriteten hade haft vaginalsex, 99 procent, och oralsex, 90 procent, medan 42 procent hade haft analsex.
– Det intressanta är att trots att man har haft analsex med en tillfällig partner så är det 77 procent som uppger att de aldrig använt kondom vid detta tillfälle, säger Veronika Fridlund.
Resultatet visar dock att deltagarna uppskattar sannolikheten att de ska använda kondom som hög, det vill säga att de tror att de ska använda kondom med t ex en tillfällig partner om de har analsex. Men i praktiken så är kondomanvändningen låg oavsett typ av sex och typ av partner. Störst skillnad är det för vaginal- och analsex med tillfälliga partners och minst skillnad för oralsex.
– Om man t ex tar analsex med tillfällig okänd partner skattade 60 procent att det var mycket sannolikt att använda kondom samtidigt som knappt 20 procent alltid använde kondom, säger Veronika Fridlund.
I en av studierna i avhandlingen har skäl till kondomanvändning eller utebliven kondomanvändning undersökts. Där framkommer det att det finns många olika anledningar varför kondomanvändningen både blir av men också inte blir av.
– Det är viktigt att förstå att kondomanvändning är komplex. Det är exempelvis inte ett individuellt beslut att använda kondom. Om personerna i det sexuella mötet har olika viljor angående kondomanvändningen så sker det en förhandling där den som har störst vilja vinner. Beslutet påverkas också av maktbalansen mellan personerna, säger Veronika Fridlund.
Kvinnor tar oftare initiativ
Resultatet visar att det oftast är kvinnor som tar initiativ för kondomanvändning och att de ofta möts av motstånd från sin manliga partner.
– Män måste involveras i preventionsarbetet. För att öka mäns ansvarstagande måste vi börja i en tidig ålder med att stärka mäns självkänsla, vilket innefattar att ta ansvar både för sig själva och för andra individer. Det är svårt att bry sig om andra om man inte bryr sig om sig själv, säger Veronika Fridlund.
Veronika Fridlunds studie visar att de som har fler sexuella partners och en bred syn på vad sex är har mindre oskyddat sex än de som har en mer traditionell syn på sex.
– Ett av de mest spännande resultaten i studien är att de som har en mer avslappnad syn på sex, exempelvis har många partners, öppna förhållanden och har en bred syn på vad sex är, har färre oskyddade sextillfällen än de som har en mer traditionell syn på sex ,t ex de som kopplar ihop sex med vaginalsex, har en mer romantisk syn på sex och pratar om sex som en förtrollning. De otraditionella väljer helt enkelt att avstå att ha sex eller väljer en annan typ av sex om en kondom inte finns tillgänglig. De med traditionell syn väljer ofta att ha vaginalsex i alla fall. Detta är dock något som behöver undersökas mer, säger Veronika Fridlund.
Oftare kondom för snygga och sociala
En av de vanligaste orsakerna till att informanterna valde eller valde bort kondom med en tillfälliga partner var att man gjorde en bedömning av partnern. Om en kvinna skrattade, pratade mycket och var berusad så gjorde männen en bedömning att det var större risk att hon hade sex med andra än en kvinna som var blyg och tillbakadragen. För kvinnor som träffade män så gjordes ungefär samma skattning, men kvinnorna pratade snarare om att män som var ”players” eller var snygga var kopplade till en större risk.
Veronika Fridlund menar även att sjukvården borde ändra på sättet man informerar unga om kondomanvändning. Istället för att bara förespråka kondom borde personalen prata med patienten om vilka problem det finns med kondomanvändningen och hur man skulle kunna lösa dem.
– Vi behöver ge människor strategier för hur de ska hantera situationen om de t ex inte har en kondom tillgänglig eller om de har druckit alkohol. Det kan exempelvis röra sig om att försöka vidga sexbegreppet till att inkludera andra sexuella praktiker än penetrationssex, säger Veronika Fridlund.
Samtidigt poängterar hon att det är viktigt att sjukvården får resurser för att kunna ha bra rådgivning med patienterna.
– Många ungdomsmottagningar går på knäna av arbetsbelastningen och då kan det vara svårt för personalen att känna att de har tid till annat än att göra själva testningen.
Fakta om avhandlingen
Studie 1: Registerdata om antalet förskrivna årsdoser av orala preventivmedel, rapporterade fall av Klamydia och antalet aborter för varje årsgrupp (15-29 år för klamydia och orala preventivmedel och 16-29 år för aborter), för varje kalenderår (1997-2005) och för varje län.
Studie 2: Insamlad på nio ungdomsmottagningar i Västra Götaland. 592 individer mellan 15 och 26 år som besökte ungdomsmottagningen för STI-testning deltog i studien.
Studie 3: Insamlad på samma ungdomsmottagningar som i studie 2 samt på en STI-klinik i Stockholm. Totalt deltog 1022 individer mellan 15 och 32 år.
Studie 4: Insamlad på samma STI-klinik som i studie 3. 29 individer mellan 21 och 32 år deltog I studien.