Tema

Vad kostar våra transporter?

Alla transportslag betalar skatter och avgifter för infrastruktur men dagens kostnader kan behöva göras mer effektiv. Därför fick VTI i uppdrag av regeringen att beräkna kostnaden för de olika transportslagen. Efter nära två års forskning kan i dag VTI publicera en rapport i ämnet.

Bilar, lastbilar, tåg, flygplan och fartyg använder infrastruktur och betalar för detta bland annat i form av skatter på drivmedel, banavgifter, farledsavgifter och start- och landningsavgifter. Rapporten SAMKOST – Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader redovisar resultatet av beräkningar av vad det egentligen kostar för samhället när infrastrukturen används. Avsikten var att beräkna kostnaden för bland annat fordonens slitage på vägar och järnvägar, för utsläpp från motorer som använder fossila bränslen, för de olycksrisker som uppstår och – i vissa fall – i form av trängsel.

– Rapporten kan ligga till grund för att ta ställning till nivån på ekonomiska styrmedel, det vill säga skatter och avgifter. Många insikter kan dessutom användas för analyser av andra styrmedel i transportsektorn, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.

VTI fick uppdraget av regeringen för två år sedan och bakgrunden är att regeringen vill ha kunskaper som ger utgångspunkter för en politik som strävar efter en effektiv prissättning av trafikens externa marginalkostnader.

Regeringsuppdraget har resulterat i flera rapporter. Den sammanfattande rapport som publiceras i dag är på 98 sidor och kostnader för att använda järnvägen, för koldioxidutsläpp, för att bedöma omfattningen av trängsel och för att bedöma sjöfartens kostnader för att använda farleder är några exempel på vad som tas upp.

Lägre kostnader för utsläpp och minskade olycksrisker
Partikelutsläppen är mindre från nya fordon vilket bidrar till lägre externa kostnader. Detta är dock inte den stora förklaringen till att nu framtagna värden är lägre än de som nu används. Av stor betydelse för resultaten är vilka antaganden som används i beräkningarna när det gäller befolkningens exponering för olika typer av utsläpp. Här skiljer sig de nya beräkningarna från de som nu används. Men det finns även andra skillnader vilket påverkar resultaten.

Det har skett en minskning av svåra olyckor på vägarna. Förklaringar till det är att det hänt mycket på säkerhetssidan de senaste åren, mittvägräcken och säkerhetssystem i fordon är några exempel på det.

– Detta kan ha påverkat sambanden mellan trafikflöden och trafikolyckor vilket i sin tur påverkar samhällets kostnader för förändringar i trafikflöden, säger Gunnar Isacsson, forskare på VTI.

Effekter som påverkar andra
Rapporten redovisar beräkningar av externa effekter. Sådana effekter bärs av andra än dem som ger upphov till effekten som andra trafikanter eller av boende i närheten av trafiken men också av samhällets medborgare i stort. De externa effekterna består närmare bestämt av alla kostnader för drift, underhåll och reinvestering i infrastrukturen, av trafikens olika säkerhetsproblem och av det buller och de luftföroreningar som uppstår, och också den trängsel och de förseningar som inte med automatik beaktas i ett beslut om att utföra en resa eller en transport. För att kunna påverka storleken på de externa effekterna behövs därför någon form av styrmedel som gör det nödvändigt för trafikanter att anpassa sitt beteende.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast att transporter ska prissättas utifrån sina samhällsekonomiska marginalkostnader. Den centrala frågeställningen i regeringens uppdrag till VTI handlar om att bedöma hur stora de samhällsekonomiska kostnaderna är.

Rapporten i sin helhet

Vad kostar våra transporter?

 lästid ~ 3 min