Artikel från KTH – Kungliga Tekniska högskolan

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

18 november 2014

Cirkulär ekonomi framtidens melodi

Det började med Phoebuskartellen som slöts mellan de stora lamptillverkarna på 20-talet. Sedan tog det fart på allvar med konsumismens framväxt på 1970-talet. Slit-och-släng-samhället var här. Allvarlig kritik har dock riktats mot vad forskare och andra kallar för "En ohållbar köpfest".

KTH-forskaren Amir Rashid och hans kollegor jobbar med ett lösning på problemet som kan kallas cirkulär ekonomi.

Samhällsekonomin i Sverige och andra västländer bygger på att produkter ofta tillverkas på ett sätt som gör att de inte håller särskilt länge och då måste ersättas med nya när de går sönder. Eller så producerar företag varor som bara har en enda funktion vilket gör att konsumenten måste köpa många olika produkter. Eftersom jordens resurser är begränsade är ett sådant tillverkningssystem inte hållbart i längden.

Amir Rashid, universitetslektor på avdelning för industriell produktion vid KTH, menar att framtidens ekonomi är cirkelformad. Som i ett kretslopp.

– Att hålla igång vår ekonomi med hjälp av produkttillverkning av nya råvaror är inte en varaktig lösning. Vi arbetar inom ramen för forskningsprojektet ResCoM som har som mål att hjälpa tillverkande företag att ställa om från en linjär till en cirkulär tillverkningsmodell där material och produkter återanvänds, återtillverkas och återvinns, säger Amir Rashid.

Det hela låter fint i teorin men hur fungerar det ut i praktiken? Hur ska Amir och de andra gå tillväga för att påverka tillverkare att ändra sin produktion?

– Till sin hjälp kommer tillverkarna att ha affärsstrategier och designmetoder som vi håller på att utarbeta. Vi tar också fram mjukvara för livscykelhantering som knyter ihop olika design- och tillverkningssystem hos tillverkaren. Detta ska ge företagen vägledning och visa fördelarna med kretsloppsproduktion. Fyra stora tillverkningsföretag inom olika branscher – vitvaror, hemelektronik, fordon och barnvagnar – deltar i projektet. De kommer senare att tjäna som förebilder för andra tillverkningsbranscher och på så sätt hjälpa industrin att ställa om till en cirkulär ekonomi, säger Amir Rashid.

Ledord för dessa företag blir alltså återanvändning, återtillverkning, återvinning, material och energibesparing. Man lägger stor vikt på kvalitet och hållbarhet.

Han fortsätter med att berätta att ett sätt att spara råvaror på är att tillverka produkter som kan anpassas efter nya behov eller användas till mer än en sak.

– Det går att tillverka barnvagnar som med ett enkelt handgrepp kan förvandlas från liggvagn till sittvagn, från liggvagn för ett barn till tvillingvagn, eller till kombinerad ligg- och sittvagn för barn i olika åldrar. En växande familj behöver alltså inte köpa mer än en barnvagn. Den här barnvagnen kan du köpa som en tjänst istället för en produkt. Det vill säga hyra. Du kan sedan använda barnvagnen så länge barnet har ett behov av den. Därefter kan företaget återanvända barnvagnen och dess värde genom att hyra ut den på nytt. Genom uppgraderingar och renovering av barnvagnar skapar företaget nytt affärsvärde trots att färre barnvagnar produceras. Detta ger följaktligen minskad åtgång av energi och råvaror, och mindre mängder avfall, säger Amir Rashid.

Ett annat exempel kan vara en mattproducent som har ett returprogram genom vilket företaget tar tillbaka gamla använda mattor, separerar garnet och skickar tillbaka det till leverantören för återvinning.

– Själva mattbottnen säljs till väg- och takläggningsindustrin och de delar som inte kan återvinnas används som bränsle i cementindustrin. Mattor som annars skulle ha hamnat på soptippen omvandlas till ny råvara och man förhindrar att värdefulla resurser går till spillo, säger Amir Rashid.

En cirkulär ekonomi fungerar alltså så att man har som mål att återuppbygga och ge nytt liv åt jordens resurser. Man utformar produkter så att de kan återanvändas och återvinnas, och därmed ingå i ett tekniskt eller biologiskt kretslopp. Genom att använda nya affärsmodeller som har som mål att sälja tjänster i stället för produkter kan producenterna få kontroll över uttjänta varor och återanvända delar av dem.

– Kunden kan exempelvis betala för ett visst antal tvättar och sedan lämna tillbaka tvättmaskinen i stället för att köpa den. Kunden kan också leasa en barnvagn under den tid då barnen är små. Vår ekonomi kommer fortfarande att blomstra men den kommer inte att vara beroende av en ständig tillgång på nya råvaror, säger Amir Rashid.

Den cirkulära ekonomin handlar alltså om att tillverka färre produkter samtidigt som man betjänar fler människor. Ett ägande av produkter ersätts tillgång till service.

– Detta innebär att vi inte bara kan skapa nya arbeten inom servicesektorn, det kommer även att bildas ett stort antal arbetstillfällen inom många olika typer av återtillverkning- och återvinningsindustrier. Allteftersom jordens befolkning växer kommer produktionen och behovet av råvaror att öka. För att kunna möta den här utmaningen på ett framgångsrikt sätt måste vi skapa tillverkningssystem som liknar de återskapande kretsloppssystem som finns i naturen. På så sätt kan vi säkra det ekonomiska välståndet för så väl vår planet som för jordens befolkning vilket gör att det även kommer att finnas resurser att tillgå för framtida generationer, säger Amir Rashid.

FAKTA
ResCoM, Resource Conservative Manufacturing, är ett fyraårigt EU-projekt för hållbar tillverkning. Projektet leds och samordnas av Amir Rashid och hans forskarmedarbetare.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera