Enkla verktyg för att bestämma personlighet saknas
Vår personlighet påverkar hälsan. Den som är en D-personlighet – nedstämd, stressad och inbunden – löper betydligt högre risk att bli sjuk. Men de verktyg som används för att bestämma personlighet är inte tillförlitliga.
Det är slutsatsen i en avhandling som Emelie Condén, leg sjuksköterska och doktorand vid Centrum för klinisk forskning och Uppsala universitet, lägger fram den 14 november i Västerås.
– Det frågeformulär, DS14, som används för att mäta typ D-personlighet innehåller endast 14 frågor. Jag tror inte att är tillräckligt för att mäta personlighet på ett djupare plan, säger Emelie Condén.
Personlighetstyp D utvecklade från början för att studera personlighetsdrag hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.
Tidigare forskning har visat att andelen hjärt-kärlsjuka patienter med D-personlighet ligger på 27-31 procent jämfört med 13-24 procent i befolkningen. Den metod som oftast används är ett enkelt självskattningsformulär, kallat DS14, som patienterna fyller i.
När Emelie Condén lät 1 000 hjärtsjuka vid olika tillfällen svara på DS14-formuläret blev resultaten motsägelsefulla. Under sjukhusvistelsen var andelen D-personligheter 14 procent, efter en månad 21 procent, och efter ett år 19 procent. Bara 6 procent av patienterna klassades som D-personligheter vid alla tre mätningar.
– Så stora ska variationerna inte vara, vi är ju samma personligheter oavsett vad som händer runt omkring oss. Min slutsats är att DS14 inte lämpligt att använda på människor som är i kris. Det verkar som DS14 mäter ett temporärt tillstånd, och kanske inte är den personlighetsmätning som är önskvärd.
Emelie Condén har även undersökt personlighetstyp D och dess hälsokonsekvenser bland ungdomar. Utgångspunkten var landstingets undersökning Liv och hälsa ung där ungdomarna bland annat fick fylla i DS14-formuläret.
Resultatet blev att 14 procent av ungdomarna bedömdes ha Typ D personlighet, och dessa hade fem gånger högre risk att drabbas av psykosomatiska symtom, som oro, huvudvärk, sömnproblem och värk.
– Det resultatet stämmer bättre överens med tidigare forskning om D-personlighet. Men jag ifrågasätter om DS14 verkligen mäter ungdomarnas personlighet. Metoden kanske endast mäter olika psykosomatiska symtom, säger hon.
Samtidigt är det viktigt är det viktigt att hitta riskindividerna inte bara utifrån biologiska faktorer utan även utifrån personlighet, anser Emelie Condén. Detta för att ge vårdpersonalen bättre kunskap och möjlighet att anpassa vård och rehabilitering till olika patienters behov.
– För att det ska bli möjligt behöver vi ta fram tillförlitliga och enkla verktyg för att bedöma personlighet.
FAKTA
Disputation: Fredagen 14 november 2014 kl 13.15. Plats: Aulan, ingång 21, Västmanlands sjukhus Västerås. Opponent: Docent Aleksander Perski, Stockholms universitet