Tema

Pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmning

Forskare från Linnéuniversitetet har rekonstruerat den europeiska vegetationstäckningen över de senaste 11 500 åren. Rönen presenteras i det senaste numret av tidskriften Global Change Biology och är en viktig pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmningen.

Doktorand Anna-Kari Trondman och professor Marie-José Gaillard har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över 600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat vegetationstäcket i Europa över de senaste 11 500 åren, en period som kallas ”Holocen”.

– Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden, förklarar Marie-José Gaillard.

Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25 mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: 6000 år, 3000 år, 500 år, 200 år och 50 år sedan.

Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för 3000 år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker. Under 1800-talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp till södra Sverige avskogat. Under 1900-talet har vissa betes- och odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk.

– Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger Marie-José Gaillard.

Vegetationen på jorden och dess förändringar har nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning eller nedkylning.

– Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom nettoeffekten måste vara känd om skogs- och landskapsskötsel (som bland annat handlar om var man ska plantera eller ta bort skog?) ska kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående och framtida klimatuppvärmningen.

FAKTA
Anna-Kari Trondman kommer att disputera i ämnet vid Linnéuniversitetet, den 7e november kl.9.30 i sal Fullriggaren i Kalmar.

Pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmning

 lästid ~ 2 min