Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 oktober 2014

Bra bassjukvård förhindrar skador efter skalltrauma

Korta episoder med lågt blodtryck, dålig syresättning, eller måttligt förlängd tid till neurokirurgisk specialistsjukvård, påverkar inte slutresultatet efter vård på grund av svår skallskada. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

En etablerad uppfattning när det gäller allvarliga skallskador är att tillståndet kan försämras och att skador kan förvärras, eller i värsta fall att patienten avlider, om han eller hon inte snabbt får specialistsjukvård. Händelser som förlänger tiden till det att patienten kommer till sjukhus, samt episoder med lågt blodtryck, syrebrist, eller för mycket andningshjälp, är kända faktorer som kan kopplas till ett försämrat tillstånd för patienten.

Enligt Camilla Brorsson, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, samt anestesiläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, verkar dock detta inte vara något problem när det gäller norrländsk sjukvård.

– I vår studie av svårt skallskadade patienter i norra sjukvårdsregionen kunde vi inte hitta något samband mellan sämre slutresultat för patienten och enstaka tillfällen med lågt blodtryck eller dålig syresättning, lång transporttid till närmaste sjukhus eller att patienten först transporterades till närmaste sjukhus, istället för direkt till den neurokirurgiska kliniken i Umeå. Sannolikt beror de goda resultaten på att patienterna får ett snabbt och professionellt omhändertagande av ambulanspersonalen, samt en god vård på det lokala sjukhus i regionen som först möter patienten, säger Camilla Brorsson.

I sitt avhandlingsarbete har Camilla Brorsson även studerat halterna av det livsviktiga stresshormonet kortisol hos patienter som får intensivvård. När patienten får smärtstillande och lugnande läkemedel efter ett trauma sjunker stressnivåerna, vilket leder till att halterna av kortisol i blodet sjunker. Eftersom låga nivåer av hormonet i vissa fall kan vara livsfarligt kan patienter som visar tecken på kortisolbrist få behandling med läkemedlet kortison, som har liknande effekter som det kroppsegna hormonet. Det är dock viktigt att inte ge kortison i onödan eftersom det ger biverkningar som inte är önskvärda vid svår sjukdom.

Camilla Brorsson visar i en av sina studier av traumapatienter att tillförsel av sömnmedel och smärtlindrande läkemedel sänker kortisolnivåerna påtagligt, utan att patienterna visar andra tecken på kortisolbrist. Därför drar hon i avhandlingen slutsatsen att ett lågt kortisolvärde inte alltid ska behandlas med kortison.

Kortisol kan mätas i saliv, som innebär ett mindre ingrepp på patienten än ett blodprov. Efter kirurgi, trauma, eller vid svår sjukdom är dock muntorrhet vanligt och salivmängden blir då inte tillräcklig för att kunna mäta salivkortisol. I avhandlingsarbetet presenterar Camilla Brorsson en lösning på detta problem.

– Det vi bland annat visar är att det är möjligt att stimulera salivproduktionen hos dessa patienter genom att torka munnen med en bomullspinne som innehåller glycerin och citronsyra. Det gör det möjligt att ta kortisolprov. Vi har också visat mätresultaten blir lika säkra när man tar prov i samband med stimulering av salivproduktion, som när man tar ett prov utan salivstimulering, säger Camilla Brorsson.

I ytterligare en studie har Camilla Brorsson undersökt hur kortisol, som tillverkas av blodfetter, kolesterol, i levern, påverkas av leverkirurgi. Enligt resultatet var låga nivåer av kortisol inte vanligare efter stor leverkirurgi än efter andra stora bukingrepp.

FAKTA
Camilla Brorsson arbetar som läkare, specialist i anestesiologi och intensivvård, vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där hon har arbetat sedan 1995. Hon är född och uppvuxen i Göteborg, och tog läkarexamen vid Umeå universitet 1992. Efter examen arbetade hon även under några år i Arvika.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Om avhandlingen

Fredagen den 10 oktober försvarar Camilla Brorsson, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi, sin avhandling med titeln: Trauma – logistik och stressvar. (Engelsk titel: Trauma – logistics and stress response). Opponent: Mikael Bodelsson, professor, avdelningen för anestesi och intensivvård, Universitetssjukhuset Lund. Huvudhandledare: Silvana Naredi.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Sal E04, byggnad 6E.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera