Tema

Vården har mycket att lära av åldrandeforskningen

Åldrandet känns. Och syns. Det faktum att den åldrade kroppen fungerar annorlunda är något som vård och äldreomsorg inte fullt ut lyckas ta hänsyn till, trots tydliga forskningsresultat.
– I dagsläget är det sjukvården som är den största orsaken till att gamla hamnar på akuten, säger Yngve Gustafsson som är professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Med tiden kan inte kroppen upprätthålla de strukturer som fick den att fungera som bäst. Den stora mängd processer som pågår i cellerna leder till allt större felaktigheter och steg för steg förlorar vi funktioner.

En vuxen människa består av upp till 40 000 miljarder celler. Det är ett enormt komplext nätverk som påverkas på olika sätt när åren går, vilket får människor att åldras olika. Samtidigt är effekterna likartade på sikt. Mest utmärkande för den åldrande människan är mindre mängd vatten i kroppen, stelare vävnader mellan cellerna, färre muskelceller, fler fettceller och skörare skelett.

Färre immunceller – fler rynkor
Rynkor är till exempel en följd av att hudens bindväv reduceras och förlorar i elasticitet samtidigt som både talgproduktion och underhudsfett minskar. Något som inte syns lika bra är att pigmentcellerna blir färre, vilket gör det svårare att bli solbränd. Helt i det fördolda växer antalet fel i DNA-koden och immuncellerna blir färre, vilket bidrar till rynkorna och ökar risken för hudsjukdomar.

Förändringarna i hållning och kroppskonstitution beror till stor del på att muskelcellerna blir allt färre. Till det bidrar också slitna leder och ett allt svagare skelett. Det minskande underhudsfettet i kombination med krympande muskler leder till ett allt mer utmärglat utseende med insjunkna ögon och kinder och hudveck som till exempel dubbelhaka. Det gråa håret kommer sig av att keratinet som bildar hårstrået inte pigmenteras längre i hårsäckarna.

– Kroppens alla funktioner förändras när vi åldras. Alla organ får sämre kapacitet. Kroppens sammansättning förändras. Allt förändras. Vid normalt åldrande förlorar en standarmänniska 20 procent av vattnet och får lägre blodvolym. Den gamla människan har mindre reservkapacitet, säger Yngve Gustafsson som är professor i geriatrik vid Umeå universitet.

Det friska åldrande
Geriatrik är läran om åldrandets sjukdomar, till skillnad från gerontologi som handlar om det friska åldrandet. Men de två områdena hör samman. Alla förändringar som kommer med åldern leder lätt till sjukdomstillstånd som i sin tur leder till ytterligare förändringar.

– Vi har genom alla våra insatser lyckats motverka att vi människor inte dör i förtid, men så småningom kommer tillstånden där åldern i sig är den stora riskfaktorn. Det handlar om hjärtkärlsjukdomar, cancer och demens, säger Boo Johansson, professor i geropsykologi vid Göteborgs universitet.

När vävnaden i blodkärlen stelnar och blir tjockare med åren kan det ge upphov till åderförfettning och hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Risken att få cancer ökar med åldern eftersom generna förändras med tiden och ger fler möjligheter för enskilda celler att löpa amok. Immunsystemet blir sämre med åren och försvaret mot invaderande mikrober försvagas, men samtidigt överreagerar immuncellerna på andra sätt, vilket är en av huvudorsakerna till Alzheimer och demens.

Bristande kunskaper om äldre
Alla de förändringar en åldrande människa genomgår gör att kroppen fungerar på ett annat sätt än hos yngre och medelålders människor. Detta är en viktig aspekt i vården av äldre. Till exempel måste läkemedelsdoserna anpassas till att äldre människor har mindre vatten i kroppen. Det här ställer krav på sjukvården som den i dag inte lever upp till, säger geriatrikprofessor Yngve Gustafsson.

– I dagsläget är det sjukvården som är den största orsaken till att gamla hamnar på akuten. Det är tyvärr en fråga om bristande kunskaper om vilka symptom gamla får, hur man ställer diagnos, hur gamla reagerar på läkemedel, vilken näring de behöver och hur ofta. Mycket av de här grundläggande behoven som den gamla kroppen har, tillgodoses inte i vården.

Medicindoserna bör anpassas
Läkemedelsanvändningen bland äldre är i dag föremål för speciella åtgärder från Socialstyrelsen eftersom förskrivning av för höga doser och olämpliga läkemedel är vanliga, trots forskningen som visar att det ger problem. Var tionde person över 75 år får enligt Socialstyrelsen ett olämpligt läkemedel. Man har nu bland annat tagit fram webbutbildningar för läkare för att förbättra situationen.

– I dag har kommunerna program för att ta bort mattor och förbättra belysningen för att minska fallskadorna, men de orsakas till största delen av läkemedelsbiverkningar som ger yrsel. Så om inte läkarna ser till att komma till rätta med läkemedelsförskrivningen så kommer det inte att bli bättre. Man har missat att i fallpreventiva projekt angripa de vanligaste orsakerna, säger Yngve Gustafsson.

Tillfrågade experter:
Yngve Gustafsson, professor i geriatrik, Umeå universitet.
Boo Johansson, professor i geropsykologi, Göteborgs universitet.

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Texterna är faktagranskade av de forskare som medverkar i artiklarna samt övergripande av professor Elisabet Cedersund, Linköpings universitet, föreståndare för NISAL – Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vården har mycket att lära av åldrandeforskningen

 lästid ~ 4 min