Tema

Många äldre känner sig som en belastning för samhället

I internationella jämförelser rankas Sverige oftast som ett av de allra bästa länderna att åldras i, men svenskarnas förväntningar på ålderdomen är också stora och antalet satsade kronor per äldre individ minskar. Frågan är om välfärdssamhället klarar av att möta allt fler åldrande människors behov?

Detta är en brännande politisk fråga, som forskarna också intresserar sig för. I undersökningen Global AgeWatch 2013 mättes parametrar som ekonomisk standard, vård, möjligheter och frihet för äldre. Sverige hamnade på första plats, med Norge och Tyskland strax efter. Det förvånar inte professorn i socialgerontologi Mats Thorslund vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

– Det är ju så att vi har väldigt höga ambitioner, familjerna ska inte behöva ta ansvar, man ska inte behöva sluta jobba, det offentliga ska ordna det. Sådana förväntningar finns ju inte i andra länder. Men de uttalade ambitionerna att staten fixar det här, har vi i dag och sannolikt i än högre grad i morgon svårt att leva upp till.

Äldreomsorgen får allt mindra pengar
Forskningen visar att finansieringen av äldreomsorgen i Sverige ända sedan 1990 stadigt har minskat i förhållande till storleken på den åldrande befolkningen. Detta leder oundvikligen till att servicenivån sjunker. Framförallt har antalet platser på äldreboenden minskat, konstaterar Marta Szebehely, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre på Stockholms universitet.

– Man måste vara väldigt sjuk i dag för att få plats på ett äldreboende. Antingen dement, eller väldigt sjuk. I Norge har man till exempel nästan dubbelt så många platser och fler kommer in i ett tidigare skede av livet.

I ett internationellt perspektiv håller svenska äldreboenden en hög kvalitet, men utbudet minskar. Det leder till att det görs fler hemtjänstbesök i Sverige än i andra länder, men att dessa besök också är kortare och stressigare för personalen.

Var femte äldre har psykisk ohälsa
Socialstyrelsen genomförde 2013 en enkätundersökning som gick ut till 140000 personer med hemtjänst eller särskilt boende. Den visade att mellan 80 och 90 procent är nöjda med det omhändertagande de får. Samtidigt uppgav över 60 procent att de kände ängslan, oro eller ångest. Och enligt Socialstyrelsen har 20 procent av alla äldre personer en konstaterad psykisk ohälsa.

Det är höga siffror och visar en annan bild av hur det är att bli gammal i Sverige. Professorn i geropsykologi Boo Johansson från Göteborgs universitet ser två anledningar till de höga siffrorna på psykisk ohälsa bland gamla i landet.

– Tidigare har det varit en klar underrapportering inom grupper av äldre. Ingen har brytt sig om att fråga. Vi har dessutom en helt annan kravnivå i dag på hälsa och funktion och det gäller även den psykologiska delen, säger Boo Johansson.

Negativa attityder mot äldre
Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, har också intresserat sig för varför gamla i Sverige mår dåligt, trots i övrigt väldigt bra förutsättningar.

– Det vi ser nu i Sverige är att andelen gamla med psykisk ohälsa ökar väldigt snabbt. Då måste vi ju fundera på vad anledningen är. Är det samhällets attityder där gamla känner sig som en belastning för samhället? Vi har skickat enkäter till 15 000 äldre och väldigt många upplever att politiker har negativa attityder till äldre människor. Det kan vara en förklaring, säger Yngve Gustafsson.

Tillfrågade experter:
Mats Thorslund, KI, professor i socialgerontologi, verksam vid Aging Research Center – ett forskningscenter som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet.
Marta Szebehely
, professor i socialt arbete med inriktning mot äldre på Stockholms universitet.
Boo Johansson
, professor i geropsykologi, Göteborgs universitet.
Yngve Gustafsson
, professor i geriatrik, Umeå universitet.

Skribent: Dag Kättström, frilansjournalist
Redaktör: Agneta Ringaby

Texterna är faktagranskade av de forskare som medverkar i artiklarna samt övergripande av professor Elisabet Cedersund, Linköpings universitet, föreståndare för NISAL – Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Många äldre känner sig som en belastning för samhället

 lästid ~ 3 min