Tema

Skolan behöver arbeta mer med visuella uttryck

I det digitala samhället förmedlas information inte bara genom skriven text – bilden och det visuella får allt större betydelse. Den här utvecklingen påverkar förutsättningarna för hur barn lär sig läsa och skriva i skolan. Enligt forskare vid Högskolan Väst, dominerar traditionell text fortfarande undervisningen. Skolan behöver utveckla arbetsformer som lär barnen att arbeta med olika uttryck.

I det digitala samhället förmedlas information inte bara genom skriven text – bilden och det visuella får en allt större betydelse. Den här utvecklingen påverkar förutsättningarna för hur barn lär sig läsa och skriva i skolan. Enligt forskare vid Högskolan Väst, dominerar den traditionella texten fortfarande undervisningen. Skolan behöver utveckla arbetsformer som lär barnen att arbeta med olika uttryck kring skrivande och läsande. Och det måste finnas utrymme för olika pedagogiska upplägg.

Ett forskningsprojekt vid Högskolan Väst studerar vilka utmaningar den här utvecklingen ställer på grundskolans undervisning. Forskarna har följt tre klasser i Västsverige från årskurs ett och under tre års tid. Klasserna har olika förutsättningar, både vad gäller tekniska hjälpmedel och socioekonomiska faktorer.

Forskningen har till stor del bedrivits i klassrummet genom observationer. Lärarna har också intervjuats och tillsammans med forskarna har de reflekterat kring undervisningsupplägg. Just reflektionen är en viktig del av forskningsupplägget då det handlar om forskning inom arbetsintegrerat lärande (AIL). Högskolan Väst har ett uppdrag från regeringen att utveckla denna typ av lärande.

Egen dator
Hur går då läs- och skrivinlärningen till i de olika klasserna? Ja, man kan konstatera att den ser olika ut. På en skola börjar man först med handskrivna texter och går sedan över till att jobba med datorn. Eleverna har en egen dator och ett eget konto så de kan spara sina dokument. Lärandet bygger på att eleverna fokuserar på en sak i taget. Textskapandet är till stor del skriftbaserat, vilket begränsar uttryckssätten men samtidigt tydliggörs den digitala utvecklingen.

Den andra skolan har många elever med andra modersmål än svenska. De har en annan pedagogik, här måste man ge barnen språket och fokus ligger på att kommunicera. Eleverna skriver digitalt redan från början, man väntar med handskrift. Eleverna delar dator och kan inte spara sina dokument.

– Pedagogerna arbetar multimodalt, dvs. eleverna kombinerar uttrycksformer som skrift och bild och man utgår ifrån bilden. Eleverna dokumenterar i bilder och återberättar muntligt, sedan skriver de och gör egna bilder. Det finns en hög acceptans för att fånga lärandet i flykten och göra avsteg från planeringen, säger Katarina Cederlund, doktorand i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, vid Högskolan Väst.

Bilden är central
På den tredje skolan har eleverna en egen läsplatta. Pedagogerna börjar direkt digitalt med inlärningen. Texterna är också digitala, det finns en uppsjö av uppgifter. Bilden är central. Eleverna sparar sina texter och bilder på läsplattan. Språkinlärningen är helt integrerad med den digitala inlärningen. Eleverna ges redskap för att bli självständiga, reflekterande och ta ansvar för sitt lärande. Det finns en tilltro till elevernas förmåga.

– Det finns många rapporter om hur skolan ska arbeta, där ofta siktet är inställt på att likrikta undervisningen. Vi vill visa att man kan jobba på olika sätt. Elever har olika behov, de tekniska förutsättningarna är olika och även pedagogernas agenda, säger Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Skrivande dominerar

Samtidigt konstaterar hon att skrivandet fortsatt dominerar undervisningen i den svenska skolan. Det finns ingen gemensam grund för att jobba med olika uttryck. Hon konstaterar också att traditionell skrivpedagogik kan hindra utvecklingen av digitala och multimediala texter. Men när digitala verktyg används kan de vidga och utmana det traditionella synsättet.

Forskarna menar att man måste utveckla skrivundervisningen och metoder för att hantera de olika uttryckssätt som eleverna möter och skapar i skolan och utanför. Till exempel behöver eleverna utveckla sitt bildseende för att kunna använda bilder i kommunikationen.

– Det handlar om att fundera på vilka kompetenser som behövs i framtiden för skrivande och kunskapande och hur detta kan återspeglas i klassrummet, säger Sylvana.

Kontakt: Sylvana Sofkova Hashemi, tel: 070-763 29 30, e-post: sylvana.sofkova-hashemi@hv.se

Läs också

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skolan behöver arbeta mer med visuella uttryck

 lästid ~ 3 min