Parkeringsnormer som medel att nå miljömål
Vilka riktlinjer som gäller och hur man planerar för parkering har undersökts i ett antal norska och svenska kommuner. Resultatet visar att parkeringsnormer används allt mer som medel att nå lokala mål om minskad bilanvändning och hållbart resande samt att det finns stora likheter i hur parkeringsnormerna är uppbyggda i olika kommuner.
Transportøkonomisk institutt och VTI har i dagarna publicerat en rapport om kommuners parkeringsnormer. I studien har forskarna intervjuat kommunanställda och gått igenom dokumentation från sex norska och fem svenska kommuner för att belysa hur frågor om nya parkeringsplatser behandlas i stadsplaneringen.
– Resultaten visar att det finns stora likheter i hur parkeringsnormerna är uppbyggda i olika kommuner, säger Åsa Aretun, forskare på VTI.
När det gäller utbyggnad av parkeringar, speciellt inom stadskärnan, har kommunerna blivit allt mer restriktiva de senaste åren. Förr handlade det mest om att möta efterfrågan. Idag ses parkeringsnormerna mer som medel för att nå målsättningar inom transport- och miljöpolitiken och kommunerna tar allt mer hänsyn till kostnader, miljöaspekter och tillgänglighet för resande utan bil.
Två litteraturstudier visar att det finns liten kunskap om sambandet mellan parkering och hushållens bilinnehav, bilanvändning och ekonomi. Forskarna konstaterar därför att det finns grund till att skaffa mer kunskap, vilket kommer att göras i etapp två av projektet. Intervjuer kommer att göras med invånare i utvalda bostadsområden i Sverige och Norge, för att få en större förståelse för hur parkering kan påverka den enskilda människan och hushållen.
Kommunerna som ingår i studien är Oslo, Trondheim, Stavanger, Drammen, Asker, Hamar, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Linköping och Lerum.
Rapport: Parkeringsnormer i utvalgte norske og svenske byer
