Avhandling om att klassresa i Sverige

Genom intervjuer med kvinnor som har klassrest genom utbildning undersöker Lena Sohl vad föreställningar om klass, kön, ras, svenskhet och sexualitet betyder för deras klassmässiga förflyttningar. Med utgångspunkt postkoloniala och feministiska teorier om klass presenterar avhandlingen nya perspektiv på klassresande.

Hur kommer det sig att Jenny inte ens funderade över ”det här med klass” innan hon började plugga på universitetet? Varför säger Ebba att ”det fanns inga andra alternativ” än att läsa vidare på grund av att hon var så duktig i skolan? Vad är det som gör att Marta, som är född i Sverige, säger att hon måste ”bli svensk” för att kunna göra en klassresa? Vilken betydelse har sexualitet för klassresan när Nina väljer att ”avvika lite” från planen med kille, barn och vårdjobb som hennes gamla kompisar har följt?

För att förstå klassresans förutsättningar måste idealet om den uppåtgående klassresan ses i relation till vad olika klasser förknippas med i det svenska samhället, där arbetarklassen framställs som en klass att sträva efter att lämna bakom sig. Den uppåtgående klassresan betraktas också som svaret på samhällets ojämlikhet.

Universitet behöver inte, så som beskrivits i tidigare forskning, vara en främmande plats för arbetarklassen. Kvinnorna betraktades som duktiga i skolan och började därmed se högre utbildning som en självklarhet. Att tillskrivas en identitet som duktig av andra människor – lärare, föräldrar, samhället – är en viktig del i kvinnornas berättelser om sina klassresor.

FAKTA
Avhandlingen heter Att veta sin klass: Kvinnors uppåtgående klassresor i Sverige och ges ut av Atlas Akademi. Lena Sohl är sociolog vid Uppsala universitet. Hon har tidigare medverkat i antologin Vad händer med jämställdheten? Nedslag i jämställdhetens synfält och i tidskriften Fronesis temanummer om klass.