Benediktinermunkars manuskript ger nya perspektiv på upplysningsfilosofernas Encyklopedi

Den stora franska Encyklopedin har länge betraktats som Upplysningens främsta idémedium. I tjugoåtta volymer hyllade Diderot, d’Alembert och andra 1700-talsskribenter det mänskliga förnuftet och vetenskapernas framsteg, samtidigt som de riktade stark kritik mot den katolska kyrkan och klosterordnarna. De senare beskrevs inte sällan som bakåtsträvande, medeltida kvarlevor utan nytta för samhället. Linn Holmberg, Umeå universitet, visar i en avhandling att benediktinmunkar i 1700-talets Paris påbörjade ett vetenskapsencyklopediskt projekt precis samtidigt som upplysningsfilosoferna. 

Arbetet slutfördes dock aldrig och munkarnas bedrifter förblev därför okända för dåtiden och eftervärlden. De bevarade manuskripten ställer nu Encyklopedins innovationer i ett nytt ljus.

Linn Holmberg undersöker historien bakom benediktinernas projekt och jämför handskrifterna med Encyklopedin (utgiven 1751–1772). Hon kommer fram till att benediktinernas arbete (under utförande ca. 1743–1755) hade flera likheter med upplysningsfilosofernas.

– Munkarna sammanställde sina texter innan majoriteten av Encyklopedins volymer hade publicerats, vilket innebär att likheterna inte går att härleda till plagiat. De två teamen rörde sig i samma riktning – oberoende av varandra, berättar Linn Holmberg.

– I flera fall kopierade munkarna och upplysningsfilosoferna till och med exakt samma textstycken och bilder från tidigare arbeten. Benediktinerna hade också för avsikt att inkludera illustrationer av tidens teknik och hantverk, vilket hittills betraktats som en av Encyklopedins stora innovationer.

Medan encyklopedisterna intog kritiska ståndpunkter i många religiösa, politiska, moraliska och metafysiska spörsmål valde dock munkarna tvärtom att utesluta och separera dessa områden från övriga kunskapsfält. Förvånande nog innehåller benediktinernas handskrifter därför färre uttryck för ortodox religiös tro än Encyklopedin själv.

– Munkarnas manuskript visar att upplysningsfilosoferna inte var ensamma om att skapa ett stort illustrerat kunskapskompendium som hyllade samhällsnyttan, mänsklig nyfikenhet och vetenskapliga framsteg, separerade från kyrkans dogmer. Benediktinernas projekt ger på så vis också en ny inblick i det franska klosterväsendets intellektuella omvandling under upplysningstiden.

FAKTA
Linn Holmberg är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Onsdagen den 28 maj försvarar Linn Holmberg sin avhandling med titeln: The Forgotten Encyclopedia: The Maurists’ Dictionary of Arts, Crafts, and Sciences, the Unrealized Rival of the Encyclopédie of Diderot and d’Alembert. Opponent: Antony McKenna, Département de Lettres, Université Jean Monnet, France

Disputationen äger rum kl 10.00-12.00, Norra beteendevetarhuset, Hs 1031. Avhandlingen är digitalt publicerad