Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

20 maj 2014

Blodreglerande protein kan minska propprisk

Tunnflytande eller tjockt och levrat? Blodets egenskaper styrs av avancerade processer där detaljerna fortfarande inte är helt kända.

Protein S är ett livsviktigt protein och en av alla de beståndsdelar som påverkar blodets konsistens. Nu har det utforskats i en aktuell avhandling från Sofia Somajo som är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet.

För att regleringen av blodlevringen ska fungera optimalt krävs att protein S binder till två proteiner, APC och TFPI. Protein S funktion som medhjälpare till TFPI är ganska nyfunnen och man vet ännu inte riktigt på vilket sätt den fungerar.

Protein S är normalt rikligt förekommande i blodet, men hos en del personer kan det uppstå brist.

– Protein S-brist är inte särskilt vanligt i befolkningen i sin helhet, men bland patienter med blodpropp beräknas mellan två och tio procent ha brist på proteinet. Protein S-nivåerna kan också sjunka pga. behandling med läkemedel som t.ex. p-piller, eller vid vissa sjukdomar som t.ex. leversjukdomar och kroniska infektioner, berättar Sofia Somajo.

Hjälper även till att undvika inflammation
Hos en frisk individ är det dock bara 30-40 procent av kroppens protein S som har en roll i samband blodlevringsprocessen. Resten är bundet till ett annat protein (s.k. C4b-bindande protein), och då hjälper det istället till att undvika inflammation på de platser i kroppen där gamla celler omhändertas.

I ett av avhandlingens arbeten påvisas att protein S och C4b-bindande protein behöver produceras samtidigt i exakt samma cell för att det ska bildas tillräckligt med C4b-bindande protein. Resultatet kan förklara varför patienter med protein S-brist har för låga nivåer av C4b-bindande protein i blodet, något som man har undrat över sedan mitten av 1990-talet.

I avhandlingen undersöks också betydelsen av mikropartiklar och vad som händer när protein S binder till dessa. Mikropartiklarna är små avknoppningar av celler, som har en yta som är mycket bra på att understödja blodlevringen. I de flesta fall kommer partiklarna från trombocyter (blodplättar) som cirkulerar i blodet.

– Ytan på mikropartiklarna binder proteiner som gör att blodet levras mycket effektivt, de är ungefär 100 gånger mer aktiva än aktiverade trombocyter, berättar Sofia Somajo.

För mycket mikropartiklar kan orsaka skador
I kroppen kan nivån av mikropartiklar bli skadligt hög, men i avhandlingen beskrivs hur protein S bidrar till att partiklarna blir mindre farliga genom att binda till dem.

Blodlevringen balanseras då och därigenom neutraliseras faran för blodpropp. Men vid olika sjukdomstillstånd, t.ex. vid autoimmuna sjukdomar, diabetes, cancer och hjärt-kärl-sjukdomar, förekommer förhöjda nivåer av mikropartiklar. Då ökar också risken för blodproppar.

– Med förbättrade kunskaper om hur blodets levring fungerar öppnas nya möjligheter att övervaka och ge förebyggande behandling till relevanta patientgrupper, säger Sofia Somajo.

FAKTA
Sofia Somajo
 är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet. Den 28 maj försvarar hon avhandlingen ”Vitamin K-dependent protein S – studies of synthesis, structure and function”.

Länk till avhandlingen

Text och foto: Björn Martinsson, Lunds universitet

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera