Livsstilsförändrande metod kan minska risken för stroke och ohälsa

I den välkända undersökningen har forskare vid Göteborgs universitet sedan slutet av 1960-talet kartlagt hälsan hos 1462 kvinnor i Göteborgsområdet. I den senaste studien har forskarna fokuserat på risken för stroke. Studien visar att under de 32 år som kvinnorna följdes drabbades 13 procent av kvinnorna av stroke i form av hjärninfarkt och/eller hjärnblödning.

Kartläggningen visar att risken för stroke har ett starkt samband både med livsstilsfaktorer som övervikt och rökning, och med medicinska riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtflimmer och diabetes. Exempelvis var risken för stroke dubbelt så stor för kvinnor som hade ett konstaterat hjärtflimmer jämfört med friska kvinnor.

– Det är angeläget att förebygga stroke genom att förändra riskbeteenden som låg fysisk aktivitet, rökning, dåliga kostvanor, stress och pressad livssituation och att finna verktyg för detta i primärvården. I studien såg vi också ett starkt samband mellan ökad fysisk aktivitet och ett ökat upplevt välbefinnande hos kvinnorna, säger Ann Blomstrand som presenterar rönen i sin avhandling.

Personer som söker vård är dock olika benägna att förändra sin livsstil.
För att identifiera motiverade patienter har Ann Blomstrand och hennes medarbetare provat en ny metod, där både manliga och kvinnliga patienter vid åtta av Närhälsans vårdcentraler på Hisingen fick medverka i en enkät om sin livsstil samt erbjöds att få göra en hälsoprofil, medverka i hälsosamtal och kontrollera blodtryck och blodsocker.

De som i enkäten uppgav en ”inte så bra livsstil” och samtidigt ville göra något åt det erbjöds att delta i programmet. En uppföljning ett år senare visade att av de 2 120 deltagare som medverkat hade många sänkt sitt blodsocker och blodtryck, minskat i vikt och midjemått och hade lägre BMI mätt som medelvärden.

Även alkoholvanorna hade förändrats till det bättre: av de 55 som i enkäten uppgav en hög konsumtion rapporterade nästan två tredjedelar, 35 personer, att de minskat sin alkoholkonsumtion ett år senare. Tjugo procent av deltagarna angav ett generellt ökat välbefinnande.

– Vår studie visar att man med livsstilsfrågor framgångsrikt kan fånga in motiverade individer, och att de med stöd från vårdpersonal ofta kan engageras i sin egen förebyggande vård. Detta gynnar i sin tur välbefinnandet och kan minska risken för folksjukdomar som stroke, hjärtsjukdom och diabetes, säger Ann Blomstrand.

De positiva erfarenheterna av projektet har gjort att Närhälsan i Västra Götalands påbörjat införandet av metoden.

Avhandlingen: Life style intervention in primary care and aspects on stroke prevention