Artikel från Naturhistoriska riksmuseet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 mars 2014

303 kg tung meteorit lyftes in på Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet har fått ett tungt tillskott i utställningarna – en av Sveriges största meteoriter från ett nedslag för flera hundra tusen år sedan.

Meteoriten fick lyftas på plats i sin monter med en motorlyft som vanligen används till bilmotorer.

– Det var ett omfattande jobb, men efter några timmar var den på plats. säger Erik Israelsson, hantverkare på museet.

Meteoriten som nu kan ses i Naturhistoriska riksmuseets mineralutställning Skatter från jordens inre, är resterna av en meteorskur som föll över jorden för flera hundra tusen år sedan. Meteoriten har överlevt både vittring och fyra inlandsisar.

– Meteoriter är spännande stenar som vi kan lära oss mycket av, säger Ulf Hålenius, professor på Naturhistoriska riksmuseet. De kan fungera som loggböcker, då deras kemiska sammansättning och mineralsammansättning ger viktig information om hur vårt solsystem bildades. Meteoriterna har också varit viktiga byggnadsstenar på det tidiga jordklotet genom att enorma mängder materia tillfördes av meteoritnedslag.

Meteoriten upptäcktes med metalldetektor 2005 vid Kitkiöjärvi i Pajala, Norrbotten och hittades på 1,2 meters djup, nedbäddad i morän som bildats efter den senaste istiden. Den är en del av den så kallade Muonionalustameteoriten efter socken där den hittats.

Fakta om Muonionalustameteoriten
Muonionalustameteoriten splittrades i atmosfären och bitar av den slog ned i socken med samma namn för fler hundra tusen år sedan. Det första fyndet gjordes 1906 och ett stort antal nya fynd har gjorts under de senaste 15 åren. Totalt har 100-tals bitar påträffats i det 15×25 km stora området, nedbäddade i moränen på upp till 2 meters djup. Den sammanlagda vikten på fynden är åtskilliga ton, varav den största kända biten väger nära 1 200 kg.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera