Ungdomar och politik – när alla medel är tillåtna
Varför väljer ungdomar att bryta mot lagen för att göra sin röst hörd? Ett politiskt missnöje bidrar men framför allt spelar vännerna en avgörande roll för vilka som i slutändan tar till olagliga metoder. Det skriver statsvetaren Viktor Dahl i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Viktor Dahl forskar om ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt. Undersökningen sträcker sig från ungdomar som målar graffitti till de som anser att det är tillåtet att använda våld. Det kan handla om att de har deltagit i illegala demonstrationer, konfrontationer med polis eller politiska motståndare eller förstört egendom.
– Det är en liten skara som både söker och får utrymme för att skapa politisk opinion, säger Viktor Dahl.
Undersökningen visar att de är som flest i 16-årsåldern och då kan 45 procent av flickorna tänka sig att bryta mot lagen och över 60 procent av pojkarna. 7 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i 16-årsåldern har löpt linan ut.
Politiskt missnöje
Aktivismen bottnar i ett politiskt missnöje och ofta har dessa ungdomar ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker.
– Olaglig politisk verksamhet är sannolikt en reaktion mot en auktoritet och ett sätt att återta kontroll. Det gäller till exempel ungdomar som upplever att de är kontrollerade och inte får vara med och fatta beslut i familjen, säger Viktor Dahl.
Men det är vännerna som tycks spela en avgörande roll. De illegala aktiviteterna är ett sätt att bli mer som sina vänner och stärka sin tillhörighet till en grupp.
– Det kan till och med vara en starkare drivkraft än det politiska missnöjet. Ungdomar, som är engagerade politiskt inom lagens ramar i partier eller intresseorganisationer, hittar däremot ofta nya vänner genom sitt engagemang, säger Viktor Dahl.
Bryta mot normer
De ofta kontroversiella medel som är olagliga aktiviteter gör att det kanske är naturligt att ungdomar inte skyltar med sin verksamhet utan istället knyter sina existerande vänner närmare. Illegal politisk verksamhet har dessutom visat sig ha en koppling till ungdomsbrottslighet som snatteri, att förstöra privat egendom eller att utsätta andra för hot.
– Såväl ungdomsbrottslighet som illegal politisk verksamhet kan vara uttryckssätt för en vilja att utmana auktoriteter genom att bryta mot normer, säger Viktor Dahl.
Men han menar att det illegala politiska engagemanget kan ha såväl negativa som positiva effekter, för både samhälle och individ. Civil olydnad kan till exempel vara ett uttryck för ett intresse att förbättra demokratin. Så i vissa fall kan illegal politisk aktivitet väcka en tro på att det går att förändra, en tro som sedan kan utvecklas inom lagens gränser.
– Ungdomarna har långsiktiga politiska mål och om de märker att de kan göra skillnad och deras aktioner får effekt kan det höja självkänslan. Men de måste hitta ett sätt att gå vidare och hitta vägar inom lagens ramar att arbeta för förändringar.