Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

6 februari 2014

Risk för fel diagnos vid ländryggsbesvär

Åtta av tio svenskar drabbas någon gång av smärta i ländryggen – vilket kostar samhället miljardbelopp i sjukskrivningar och vård. Forskare vid Sahlgrenska akademin visar nu i en studie att det finns en betydande risk att många ryggbesvär feldiagnostiseras, och att diagnosmetoden diskografi därför bör undvikas.

Ryggsmärtor, och särskilt smärta i ländryggen, är den enskilt vanligaste sjukskrivningsorsaken hos män i Sverige, och den näst vanligaste hos kvinnor. Cirka 80 procent av Sveriges befolknings drabbas någon gång i livet av ländryggsmärta, och kostnaderna för samhället är enorma – enligt europeiska studier människors ryggbesvär mellan 1-2 procent av BNP inklusive vård och sjukfrånvaro.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en studie avslöja att många patienter med ländryggssmärta riskerar att feldiagnostiseras.

Mellankotskivan, alltså den disk som förbinder ryggradens kotor, antas vara den vanligaste orsaken till ländryggsmärta.

En metod för att avgöra vilken disk som är smärtsam är diskografi där kontrastvätska injiceras i en disk som då sväller. Smärta antas indikera att problemet sitter i den injicerade disken.

Men metoden är otillförlitlig och bör inte användas.
Doktoranden Hanna Hebelka Bolminger visar med sin forskning att injektionen som görs vid diskografi inte enbart ökar trycket i den utvalda disken, utan även i angränsande diskar. Följden blir att smärtan som patienten registrerar kan komma från en annan disk än just den som testas.

Diskografin är redan omdebatterad, dels på grund av oenighet om metodens säkerhet att ställa rätt diagnos men även för riskerna med att sticka i disken. Trots det används metoden fortfarande ofta, framför allt internationellt.

– Vår slutsats är att risken för feldiagnos är stor och att diskografi därför bör undvikas. Detta särskilt eftersom diskografi används som beslutsunderlag inför ryggoperation, som ofta är ett omfattande ingrepp, säger Hanna Hebelka Bolminger.

– Problemet är att det saknas ett tillförlitligt alternativ för att avgöra varifrån smärtan kommer vid ospecifik ryggsmärta. Det går till exempel inte att skilja en smärtsam disk från en normal med hjälp av röntgen eller annan bilddiagnostik såsom MR, säger Hanna Hebelka Bolminger, som menar att forskningen nu bör koncentreras till att utveckla alternativa metoder.

Avhandlingen Discogenic Pain – A diagnostic challenge försvaras vid en disputation den 21 februari.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera