Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

3 februari 2014

Forskare ska utveckla intelligent rollator

En intelligent rollator ska utvecklas i ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Syftet är att minska fallskador genom att rollatorn själv ska kunna svänga undan för hinder och undvika att någon kör utför trottoarkanten.

I forskningsprojektet samarbetar dataforskare, forskare inom medicinsk teknik, strokeforskare, och vårdpersonal från Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Projektet leds av docent Thomas Hellström vid institutionen för datavetenskap och har beviljats ett anslag på 1,9 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse.

Rollatorer är till stor hjälp för människor med dåligt balanssinne och nedsatt rörelseförmåga, och i Sverige finns i dag över 200 000 användare. Även om rollatorn innebär ökad frihet och mobilitet för många människor, särskilt äldre, innebär användningen också en ökad risk för fallolyckor. Det föreslagna projektet syftar till att ta fram en intelligent rollator som minskar denna risk.

Personer med nedsatt kognitiv förmåga har ibland problem att manövrera en rollator. Vid svängar, speciellt i trånga utrymmen, är det lätt köra på möbler och dörrposter. Vid användning i raka korridorer tenderar ibland rollatorn att driva mot en av korridorväggarna istället för att köra rakt fram. Vid användning utomhus kan användaren också ha problem med att köra rakt, och kan därigenom oavsiktligt köra över trottoarkanter eller ner i gropar i marken.

– De tekniska lösningar som vi föreslår innehåller automatisk detektering av möbler, väggar, gropar och trottoarkanter liksom elektriskt kontrollerbara bromsar för att automatisk korrigera rollatorns körriktning, säger Thomas Hellström.

En grundläggande princip är att handhavandet är väldigt likt handhavandet av en vanlig rollator. Äldre personer med kognitiva problem har ofta väldigt svårt att lära sig nya rutiner, oavsett hur enkla dessa är.

En annan grundläggande princip är att den automatiserade korrigeringen av körriktningen är passiv såtillvida att ingen motor driver rollatorn. Användaren skjuter på vanligt sätt rollatorn framåt med muskelkraft, och automatiken modifierar endast körriktningen genom att aktivera en av bromsarna som är monterade på de bakre hjulen. Om vänster hjul bromsas svänger rollatorn åt vänster, om och när föraren rör sig framåt, och vice versa. Aktiveringen av bromsarna gör dessutom användaren uppmärksam på situationen, eftersom aktiveringen både känns och hörs.

Systemet agerar således på samma sätt som en mänsklig följeslagare som ibland påverkar körriktningen med både verbala och fysiska medel. Om manuella bromsar redan finns monterade kan de användas på oförändrat sätt. Sammantaget bidrar utformningen till en säker och enkel användning, och därigenom till en ökad acceptans av den intelligenta rollatorn.

– Vi hoppas att projektet leder till prototyper och användartester som kan ligga till grund för fortsatt kommersialisering av produktidén. Vi vill också öka medvetenheten om värdet av, och möjligheterna till denna typ av avancerade tekniska gånghjälpmedel. Projektet kan därigenom bidra till att kraftfulla, men förhållandevis dyra, hjälpmedel kan utvecklas och göras tillgängliga för äldre och handikappade.

Text. Mikael Hansson

FAKTA
Om projektet: Projektet är ett samarbete mellan institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och två grupper vid Norrlands universitetssjukhus; Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik (CMTS), samt Umeå Stroke Center (STR). Med dessa parter kombineras erfarenhet av robotik (UMU), medicinteknisk utveckling (CMTS), och användarnära problemanalys och utvärdering (STR). Projektet är ettårigt och har fått ett anslag på 1,9 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse.

Medsökande är Per Wester från Umeå Stroke Center och Olof Lindahl från Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera