Dags för fler lärare söka forskarutbildning
Chansen att utbilda sig när man också kan relatera till många års yrkeserfarenhet är det som Magnus Brolin och Björn Tolgfors gemensamt lyfter fram när de berättar om sina erfarenheter av den forskarutbildning för lärare i i drott och hälsa, som nu är inne på sista terminen. Samtidigt har regeringen via Vetenskapsrådet anslagit nya pengar till en fortsättning, som det nu är dags att söka till.
– Det är en stor förmån att få ägna sig åt praktiknära forskning med en fot kvar i undervisningen men samtidigt också få tid till reflexion, säger Björn Tolgfors, som ägnat sin forskning åt att undersöka hur en grupp gymnasielärare i idrott och hälsa resonerat kring begreppet Bedömning för lärande, BFL, som dök upp i läroplanen för gymnasiet, GY11.
Magnus Brolin håller med. Hans projekt handlar om att undersöka hälsobegreppet utifrån elevers berättelser om vad hälsa är för dem. Magnus och Björn är just på väg till Aukland i Nya Zeeland på en internationell forskningskonferens om didaktik för lärare.
– Det är en del av utbildningen att möta andra forskare i internationell miljö och få redogöra för sina projekt, säger Magnus, som är mycket nöjd med hur utbildningen är upplagd och det stöd de fått från sina handledare på universitetet.
Karriärtjänster
Det var 2011 som regeringen satsade pengar för att forskarutbilda 200 lärare för att de skulle bli behöriga att söka de nya karriärtjänsterna som lektorer och förstelärare. Staten stod för större delen av kostnaden, lärarna studerar på 80 procent av sin arbetstid och är i tjänst i skolan 20 procent, alltså en dag i veckan. Utbildningen tar 2,5 år och leder till Licentiatexamen. 15 av platserna gick till lärare i idrott och hälsa och de går nu sin sista termin på Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik, FIHD.
I höstas blev det klart med pengar till en ny omgång forskarutbildning av lärare med start hösten 2014. Liksom tidigare samarbetar Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm, Malmö högskola och Örebro universitet om utbildningen av lärare i Idrott och hälsa.
– Det här samarbetet mellan olika lärosäten har varit givande. De har lite olika utgångspunkter i sina pedagogiska inriktningar, som är intressanta att få del av. Det har också varit bra att möta våra kolleger från andra håll vid de seminarier, som hålls växelvis på olika orter.
Fyraårig utbildning
Den här gången satsar regeringen pengar på själva utbildningen, medan kommuner eller andra skolhuvudmän förväntas stå för lönekostnaden för de nio lärare som får plats på utbildningen, som nu är upplagd på fyra år. Lärarna arbetar på sina tjänster i skolan på halvtid och studerar och fortbildar sig på halvtid.
– Regeringen vill öka kompetensen bland lärarna för att stärka utvecklingsarbetet i skolorna, de ska kunna se på arbetet i skolorna med annan blick, säger Mikael Quennerstedt, som forskar i idrott med inriktning mot didaktik vid Örebro universitet. Man vill stärka den praktiknära forskningen kring hur undervisningen går till och därmed i förlängningen utveckla elevernas kunnande, i vårt fall i ämnet idrott och hälsa.
När lärarna är klara med sin utbildning ska de exempelvis ha fördjupade kunskaper om olika utbildningsstrategier, om konkretisering av kunskapsmål och lärprocesser samt om betyg och bedömning.
Personligt lyft
– Vi hoppas nu att kommunerna drar nytta av den här fortbildningen och skapar de nya karriärtjänster som gör att vi som gått forskarskolan får möjlighet att sprida våra erfarenheter till andra, säger Björn Tolgfors. Både han och Magnus Brolin har funnit den här kontakten med forskningen inspirerande och värdefull. De kan båda med rätt förutsättningar tänka sig en fortsättning på forskningen.
– Att efter 20 år i yrket få den här möjligheten har varit ett lyft också på det personliga planet, menar de.
FAKTA
Information om forskarutbildningen för lärare i Idrott och hälsa med sista ansökningsdag 28 februari finns att läsa på http://www.gih.se/FORSKNING/Utbildnings-pa-forskarniva/Aktuellt/fihd-utbildningsplatser/
