Sorkfeber ökar risken för stroke och hjärtinfarkt

Sorkfeber orsakas av ett blödarfebervirus som sprids av skogssorkar. Infektionen karakteriseras av hög feber, huvud- och muskelvärk, samt övergående njurpåverkan. Låga blodplättar är vanligt i akutskedet och blödningar förekommer. För närvarande saknas specifik behandling och effektivt vaccin mot sorkfeber.

Eftersom många patienter drabbas av koagulationsstörningar och hjärt-kärlhändelser under och efter infektionen beslutade sig forskare vid Umeå universitet, Karolinska institutet i Stockholm och The Open University i Storbritannien, för att analysera förekomsten av hjärt- kärlsjukdom i samband med sorkfeber.

Studien, som nu publiceras i tidskriften Circulation, visar att risken hos patienterna att drabbas av en stroke ökade så mycket som 14 gånger och risken för hjärtinfarkt ökade sex gånger, inom tre veckor efter infektionen, jämfört med kontrollperioderna. För förstagångsinsjuknandet av stroke och hjärtinfarkt var motsvarande risker ökade 16 respektive fyra gånger.

– Eftersom studien visar att risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke är signifikant ökad i samband med en sorkfeberinfektion är det viktigt att dessa patienter följs noggrant under den akuta fasen av infektionen. Detta för att man tidigt ska kunna hitta tecken på dessa allvarliga följdsjukdomar och även sätta in behandling tidigt i sjukdomsförloppet, säger Clas Ahlm, infektionsläkare och professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Sorkfeber är en anmälningspliktig infektion och alla patienter blir registrerade i en databas som administreras av Folkhälsomyndigheten, tidigare Smittskyddsinstitutet, sedan 1997. Den aktuella studien omfattade samtliga sorkfeberpatienter mellan 1997 till 2012, totalt 6 643 patienter.

I studien användes en statistisk metod utvecklad av forskare från det brittiska Open University som tidigare har använts till att studera möjliga följdreaktioner efter vaccination. Metoden är unik eftersom patienterna blir sina egna kontroller och det var därför bara patienter med sorkfeber som har haft hjärtinfarkt eller stroke som inkluderades i studien. Tiden från sorkfeber delades i en riskperiod och en eller två kontrollperioder, och forskarna analyserade om det var större risk att få en hjärtinfarkt eller stroke under de första tre veckorna gentemot kontrollperioderna: året innan och året efter sorkfeberinfektionen.

Utöver den ökade risken för patienterna att drabbas av stroke och hjärtinfarkt visar studien att de patienter som drabbades av dessa följdsjukdomar var äldre än de övriga sorkfeberpatienterna. Med anledning av detta drar forskarna slutsatsen att det framförallt är äldre sorkfeberpatienter som riskerar att få stroke eller hjärtinfarkt.

– Våra fynd är betydelsefulla eftersom sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige och det uppskattas att mer än 10 procent av befolkningen som helhet har haft infektionen. Därför kommer vi nu att fortsätta studera de bakomliggande mekanismerna till den observerade ökade risken för hjärt-kärlsjukdom i samband med sorkfeber. Vår förhoppning är att dessa studier kommer att leda till en bättre behandling för att förhindra komplikationer under och efter sorkfeber, säger Anne-Marie Connolly-Andersen, blivande läkare och forskare vid institutionen för klinisk mikrobiologi, som är studiens huvudförfattare.

I studien har Anne-Marie Connolly-Andersen och Clas Ahlm, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi samarbetat med Mats Eliasson, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, samt med forskare från Karolinska institutet i Stockholm och The Open University i Storbritannien.