Tema

Barn blir bokslukare genom samtal

– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö.

Under de senaste 15 åren har svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning
Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.

– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.

– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.

Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Lyhörda sponsorer
Skolan har ett stort ansvar men Catarina Schmidt pekar även på vad hon kallar sponsorer. Det kan vara föräldrar, andra anhöriga, kamrater eller bibliotekarier som kan uppmuntra och hjälpa barn att hitta böcker som passar dem.

– Genom att vara lyhörda kan sponsorerna, som ofta är föräldrarna, hjälpa till att hitta böcker eller tidningar. De kan följa med till biblioteket, läsa högt för barnen eller se till att stunden då barnet läser hemma blir en mysig stund. De kan passa på att läsa själva samtidigt och prata om vad de har läst efteråt.

– Det handlar om att uppmuntra allting. Det finns många sätt att lära sig läsa. Serietidningar passar en del barn bättre än böcker. Att skriva egna berättelser tycker många barn är roligt och de utvecklas som läsare genom att skriva också.

Läs också

Krogen är en hierarkisk värld med starka ideal
17 november, 2017 | Örebro universitet
Generositet en hjärtefråga – på riktigt
15 november, 2017 | Stockholms universitet
Stor skepsis mot klimatmanipulering
14 november, 2017 | Linköpings universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Barn blir bokslukare genom samtal

 lästid ~ 2 min