Sex nya Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet

Av de 33 forskare som utnämns till Wallenberg Academy Fellows kommer sex att vara verksamma vid Stockholms universitet, vilket gör universitetet till det lärosäte med flest Wallenberg Academy Fellows. Två av forskarna finns inom humaniora och fyra inom naturvetenskap.

Se lista på samtliga mottagare av Wallenberg Academy Fellows.

– Det är fantastiska nyheter att vi fått hela sex Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet i år. Programmet har blivit en viktig rekryteringsväg som gör det möjligt att knyta till sig framstående unga forskare, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Axel Englund: Vilken roll spelar musiken i modernistisk poesi?
Axel Englund är idag verksam vid Södertörns högskola. Nu flyttar han sin forskning till Stockholms universitet där han ska utforska vilka föreställningar modernismen och dess samtid hade om musik som fenomen och hur tre av strömningens mer betydelsefulla poeter har använt sig av musiken i sina verk. De författare han ska närstudera är den franske poeten Stéphane Mallarmé, den tyske lyrikern Rainer Maria Rilke och den engelskspråkige författaren T. S. Eliot. Axel Englund är själv utbildad kompositör.

Amanda Lagerkvist: Existentiella frågor i den uppkopplade världen
Internet har blivit en arena för att bearbeta sorg och att möta döden. Amanda Lagerkvist, docent vid Södertörns högskola, ska vid Stockholms universitet undersöka relationen mellan digitaliseringen och den existentiella folkhälsan, med fokus på digitala minneskulturer. Internet kan skänka en anonymitet som underlättar en diskussion av svåra och känsliga ämnen, vilket kan ge existentiella frågor nya dimensioner. Genom internet blir bearbetningen av sorg också mer offentlig. Hur upplever användaren detta? Ger det mer mening? Eller kan det tvärtom öka känslan av tomhet? Amanda Lagerkvist ska genomföra djupintervjuer med användare i alla åldrar, samtidigt som hon undersöker hur olika minnessajter används.

Rachel Foster: Ett symbiotiskt förhållande i världshaven
Rachel Foster, forskare vid Max Planck Institute for Marine Microbiology i tyska Bremen, studerar samspelet mellan havens kiselalger och cyanobakterier. Hon har bland annat visat att kiselalger sannolikt kan kontrollera cyanobakteriens ämnesomsättning. Som Wallenberg Academy Fellow kommer Rachel Foster att flytta sin verksamhet till Stockholms universitet där hon ska fortsätta att utforska den viktiga symbiosen, som förutom kvävets kretslopp också påverkar kolets omsättning. När algerna dör faller de till botten. Kolet i dem begravs i sedimentet, som fungerar som en kolsänka.

Markus Janson: Han ska jaga planeter i universum
Markus Janson, lektor vid Queen’s University i Belfast, ska ytterligare förfina den teknologi som används för att spana ut i universum. Projektet kommer att drivas genom storskaliga internationella samarbeten vars direkta mål är att hitta exoplaneter. Hur vanligt är det med planeter av olika typer i universum och vad har de för atmosfär och andra fysiska egenskaper? På lång sikt hoppas Marcus Janson, som kommer att flytta till Stockholms universitet, få mer kunskap om planeter som liknar jorden och som kan ha vatten på sin yta. Genom att studera atmosfären på dessa planeter kan forskare avgöra om de innehåller liv.

Martin Ott: Ett molekylärt mästerverk inuti cellerna
Martin Ott, forskarassistent vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, ska på en mycket grundläggande nivå studera hur ett av de stora proteinkomplexen, cytokrom bc1- komplexet, i andningskedjan byggs ihop. Komplexet innehåller tio olika proteiner och flera olika metallinnehållande kemiska grupper. De kunskaper Martin Ott ska ta fram är grundläggande för förståelsen av liv och kan också få betydelse inom medicinen. Många olika sjukdomar, så väl som åldrande, är kopplat till dysfunktionella mitokondrier.

Sara Strandberg: Kan supersymmetri förklara mörk materia?
Genom att analysera data från experiment vid partikelacceleratorn i CERN, ska Sara Strandberg, lektor vid Fysikum, Stockholms universitet, undersöka hur standardmodellen kan modifieras för att blir mer allomfattande. En tes går ut på att det för varje elementarpartikel i standardmodellen finns en ”supersymmetrisk partikel” som har liknande egenskaper men en större massa. Den lättaste av dessa supersymmetriska partiklar skulle kunna vara den som utgör den mörka materien. Sara Strandberg ska söka efter dessa supersymmetriska partiklar. Hittar hon bevis för deras existens bidrar det till att lösa en rad av universums gåtor.