Tema

Filosofiska synsätt kring etisk forskning

Vi motiverar vad som är etiskt försvarbart med utgångspunkt från olika filosofiska synsätt. Vad som är rätt och fel är en filosofisk fråga.

Filosofi handlar om att studera grundläggande mänskliga frågor. Frågor om rätt och fel hamnar inom området moralfilosofi, eller som det ofta kallas: Normativ etik.

En som har normativ etik som yrke är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och medicinsk etik. Han har också arbetat i Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska frågor samt Donationsrådets etiska kommitté.
– När man analyserar filosofi förstår man att även kloka människor är oense, säger han.
För honom och andra filosofer i etik handlar frågan om rätt och fel ett krävande intellektuellt arbete, där man djupanalyserar de olika filosofiska synsätt som leder till svaret rätt eller fel. När han arbetar i etiska råd bidrar han med sin kunskap:
– Jag kan hjälpa till att analysera en fråga utifrån olika utgångspunkter och se om det finns rum för konsensus, om det finns ett område där man kan komma överens.

Det går inte alltid att komma överens. En sådan fråga är när djurrättstanken att vi inte får döda eller plåga djur ställs mot den traditionella synen att vi får göra vad vi vill med djur.
– Där det finns fundamentala oenigheter får man göra en politisk kompromiss. Vi får idag utnyttja djur i forskning, men inte hur som helst, påpekar Torbjörn Tännsjö.

Tre etiska filosofier — tre olika synsätt
Det finns ett myller av etiska filosofier — av olika etiska synsätt. Tre är centrala: dygdetik, pliktetik och konsekvensetik. Stefan Eriksson, docent i forskningsetik berättar mer om vad de innebär.

  • Dygdetik: Personen i fokus
  • Pliktetik: De handlingar personen utför är i fokus
  • Konsekvensetik: De konsekvenser som handlingarna har är i fokus

Pliktetik
Pliktetiken fokuserar på vilka handlingar som är rätt eller orätt att göra. Det är vår plikt att handla rätt. Vilka regler som definierar en handling som rätt kan dock variera. Det rätta kan till exempel vara att följa religiösa budord, inte kränka mänskliga rättigheter eller lyda svensk lag. Att argumentera för djurs rättigheter kan också det bygga på synsättet att det är en plikt att respektera djurs rättigheter.
Här ser man inte på nyttan i handlingen, utan bedömer handlingens etik delvis eller helt oberoende av konsekvens. Till exempel ligger plikten att bevara liv ofta bakom motståndet mot dödshjälp. Argument om att detta leder till stort lidande kan enligt ett pliktetiskt synsätt ses som irrelevant.

Konsekvensetik – utilitarism
Konsekvensetiken fokuserar på handlingens konsekvenser. Leder handlingen till mer nytta än om man låter bli att handla? Denna filosofi kallas ofta utilitarism och är användbar för att väga exempelvis nyttan av forskning mot uppoffringen hos försökspersoner. På samma sätt är konsekvensetik aktuell när man pratar om djurskydd i forskning, man vill minimera djurens lidande.

Det svåra här är både att värdera nytta och vems nytta som ska räknas. Någon form av konsekvensetik finns ändå alltid med i etiska överväganden. Torbjörn Tännsjö är en av dem som uttryckligen arbetar utifrån denna etik.

Dygdetik
Dygdetik menar att goda människor gör goda handlingar. För att bli goda ska vi arbeta med vår karaktär och överväga vilka motiv vi har för det vi gör. Sin etik får man främst från andras goda exempel. Här står inte handlingen i centrum utan frågan om vilken slags människa man vill vara.

En dygdig person bör resonera utifrån både regler och konsekvenser. Forskares professionella riktlinjer understryker ofta att forskare ska vara hederliga och bidra till samhället.
Rättvis utilitarism
Drar man utilitarismen till sin spets kan den moraliskt rättfärdiga att någon utsätts för ett stort lidande i ett forskningsexperiment om tillräckligt många andra får en liten fördel.
Ingmar Persson, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet kompletterar därför utilitarismen med en rättviseprincip när han analyserar etiska problem.
– Det är orättvist att utsätta en försöksperson för en mycket stor uppoffring för att ett stort antal andra ska få det lite bättre, säger Ingmar Persson.

Redaktör/skribent: Anja Castensson

Tillfrågade experter:
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och medicinsk etik, Stockholms universitet
Stefan Eriksson, docent i forskningsetik, Uppsala universitet och redaktör för webbplatsen Codex www.codex.vr.se
Ingmar Persson, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Filosofiska synsätt kring etisk forskning

 lästid ~ 3 min