Tema

Motstridiga krav på äldreomsorgens chefer

De ska arbeta för kvalitet i omsorgen men också hålla sig inom budget och inte sällan genomföra besparingar. Första linjens chefer inom äldreomsorgen hanterar vad som kallas för ett organisatoriskt hyckleri, enligt en ny avhandling i företagsekonomi vid Helix, Linköpings universitet.

Första linjens chefer inom äldreomsorgen hanterar vad som kallas för ett organisatoriskt hyckleri, enligt en ny avhandling i företagsekonomi vid Helix, Linköpings universitet.
Äldreomsorgen är en politiskt turbulent sektor som utsatts för stora neddragningar på senare år. Första linjens chefer, de som är närmast ”golvet”, är de som ska göra verklighet av politiska intentioner och sparprogram. De hanterar den dagliga verksamheten med sina medarbetare i fokus.

Hanna Antonsson, doktorand i företagsekonomi har studerat dessa chefer, både utifrån vilka förväntningar som ställs på dem och vad de faktiskt gör. Hon har intervjuat ett 40-tal chefer, samt skuggat fyra chefer i deras vardag. Hon har också studerat dokument som uppdragsbeskrivningar och platsannonser.

Hon beskriver en verklighet där chefsuppdraget inte längre har så mycket att göra med ledarskap. Chefsuppdraget har allt mer blivit en rent administrativ funktion där det handlar om att styra verksamheten ekonomiskt. Cheferna, och deras överordnade, talar gärna om vikten av ett gott ledarskap, att vara synlig i verksamheten, att stötta och leda de anställda. Men i verkligheten sitter chefen oftast begravd i budgetarbete, ekonomisk redovisning, genomgång av offerter och andra upphandlingsfrågor, samt administration. Både cheferna själva och deras överordnade påtalar bristen på administrativt stöd till första linjens chefer.

– Förväntningar från olika håll kolliderar, säger Hanna Antonsson. Det går att se också i uppdragsbeskrivningar, platsannonser och i fackliga dokument.

Att hålla budget är ett övergripande mål för verksamheten, men också att se till att god omvårdnad ges. Cheferna måste kunna hantera motsatta budskap som att ”vi ska spara pengar och dra ner på folk” och ”vi ska öka kvaliteten i vårt arbete”. De ställs inför etiska dilemman när ekonomiska krav kolliderar med omsorgslogiken. Verksamheten har gått från att vara behovsstyrd till att vara budgetstyrd.

Resultatet, skriver Hanna Antonsson, blir att cheferna måste hantera ett organisatoriskt hyckleri, där prat, beslut och handlingar inte stämmer överens och måste särkopplas. Som de yttersta verkställarna av politiskt fattade beslut måste cheferna leva med att det de säger inte alltid överensstämmer med det de gör. Omsorgslogiken tunnas ut till en omsorgsretorik.

– Det finns en spänning mellan förväntningarna på vad som ska göras och förutsättningarna för att göra det, mellan kraven på verksamheten och medlen för den.

Hanna Antonssons studie omfattar både hemtjänst och vårdboende, och både privata och kommunala utförare. Skillnaderna mellan privat-offentligt är inte så stora, säger hon, i båda fallen har den ekonomisk-administrativa logiken trängt undan omsorgslogiken. Då skiljer sig chefernas arbetsvillkor åt mer mellan hemtjänst och vårdboenden. I de senare är alla samlade i en enhet, arbetet är mer kontinuerligt och förutsägbart. I hemtjänsten är såväl vårdtagare som personal geografiskt utspridda och oförutsedda händelser är mycket vanligare.

Hanna Antonsson disputerar den 4 oktober. Avhandlingen heter ”Chefers arbete i ’äldreomsorgen – att hantera den svårhanterliga omvärlden. Relationen mellan arbete och organisering”. Hennes studie kommer också att presenteras på Helixdagen den 3 oktober. Helix är ett centrum för forskning om hälsa, lärande och rörlighet i arbetslivet.

Motstridiga krav på äldreomsorgens chefer

 lästid ~ 2 min