Artikel från Örebro universitet
26 september 2013

Därför är människan musikalisk

Varför har inte apor någon musikalisk talang medan såväl människor, papegojor, småfåglar, elefanter, valar, fladdermöss har denna förmåga? Den frågan har Matz Larsson, överläkare på Lungkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro försökt svara på i den vetenskapliga publikationen Animal Cognition.

I sin artikel menar han att förmågan att härma och imitera till exempel musik eller språk beror på att synkroniserade grupprörelser helt enkelt gör det möjligt att uppfatta ljud från omgivningen bättre.

Hypotesen är att evolutionen av vokalt lärande, alltså musikaliska egenskaper, påverkas av artens behov av att hantera de störande ljus som skapas vid kroppsrörelser. Dessa ljud kan bara påverka hörseln när vi rör oss.

– När flera människor med ungefär samma benlängd rör sig tillsammans tenderar vi omedvetet att gå i takt. När fotstegen rör sig samtidigt uppstår en kort intervall av tystnad. Där mitt i steget kan vi höra omgivningen bättre. Det blir lättare att höra en förföljare och kanske också lättare att föra ett samtal, förklarar Matz Larsson.

Bättre överlevnadschanser
Men aporna uppe bland trädkronorna rör sig oförutsägbart och oregelbundet i den varierande vegetationen. Inte heller på marken rör sig apan särskilt regelbundet. När människan övergick till tvåfota gång blev hennes rörelseljud betydligt mera förutsägbara. Hon kunde då lyssna av naturen bättre. Därmed ökade också hennes överlevnadschanser.

Ett beteende som har överlevnadsvärde brukar resultera i “belöningsmolekylen” dopamin. I farlig terräng kunde detta leda till att rytmiska rörelser i form av handklappningar, stamp med fötterna, några tjut stimulerades även vid lägerelden. Därmed var steget till dans och rytm inte så stort. Hormonet dopamin flödar när vi bland annat lyssnar på musik.

FAKTA
Hela artikeln finns att läsa på; Larsson, M. Self-generated sounds of locomotion and ventilation and the evolution of human rhythmic abilities. Animal Cognition: 
http://link.springer.com/article/10.1007/s10071-011-0433-2

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera