Tema

Hur förhåller sig unga vuxna till existentiella frågor?

Drygt 1,4 miljoner av Sveriges invånare är mellan 19-29 år och tillhör kategorin unga vuxna. I en ny avhandling har forskare studerat hur gruppen förstår sina liv med särskilt avseende på existentiella teman som döden, livets mening samt trygghet respektive otrygghet.

Caroline Gustavssons avhandling ”Existentiella konfigurationer. Hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang” ligger inom fältet religionspedagogik. Genom ett antal djupintervjuer med både män och kvinnor i åldern 19-29 år har hon studerat vilka existentiella teman som är centrala i unga vuxnas liv och hur de förhåller sig till dessa.

– Min forskning är intressant för de yrkesgrupper som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga vuxna, speciellt inom skolan, sjukvården, kyrkan och ideella organisationer. Avhandlingen ger exempel på hur de intervjuade förhåller sig till döden och livets mening. Den visar att de existentiella teman som är centrala för unga vuxna kretsar kring frågorna: Vem är jag? Vad vill jag välja? Vart är jag på väg?, säger Caroline Gustavsson.

Unga vuxna är en ofta bortglömd grupp i samhället. Vad de tycker och hur de ser på olika situationer i sina liv är lite beforskat. Hur unga vuxna skapar mening, prövar och utvecklar sin förståelse betraktas i denna avhandling både som en individuell process och samtidigt som något socialt delat. Avhandlingen försöker därmed ge en bild av hur unga vuxna, i en västeuropeisk kontext, idag lever sina liv – i en tid som kännetecknas av ökad globalisering och individualisering och som ofta beskrivs som (post)sekulär.

Ett resultat av avhandlingsarbetet är en ny begreppsapparat för att benämna aspekter av betydelse för det existentiella meningsskapande som tar gestalt genom unga vuxnas berättande. Caroline Gustavsson talar om personliga existentiella konfigurationer för att fånga det personliga meningsskapandet. Begreppet delade konfigurationer används för att benämna den tolkningsram som det sociala sammanhanget kan sägas utgöra. Exempel på delade konfigurationer som påverkar unga vuxnas förståelse av livet är olika livsåskådningar, där den kristna tron utgör det tydligaste exemplet i avhandlingen. Men de är också påverkade av ett slags delade konfigurationer som Caroline talar om i termer av ”förgivettagna hållningar” samt ”tankeinstitutioner”.

Ett tydligt exempel på det senare är den starka individualiseringstrend som går att se bland unga vuxna. Av stor betydelse för de existentiella konfigurationer som tar gestalt på ett personligt plan är också den enskildes erfarenhet av ontologisk trygghet. Individen kan här hamna i ett dilemma mellan att realisera sin egen personliga konfiguration och att bevara den ontologiska trygghet som gemenskapen med andra bidrar till. Caroline Gustavsson har kunnat identifiera ett antal strategier för att hantera dilemmat, men också kunnat ge exempel på det utrymme som den enskilde också har i ett socialt sammanhang, för att själv forma sin förståelse av livet.

Länk till avhandlingen: Existentiella konfigurationer: Om hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang.

Hur förhåller sig unga vuxna till existentiella frågor?

 lästid ~ 2 min