Konkurrensutsatt äldreomsorg ger inte bättre kvalitet
Den första heltäckande dokumentationen av marknadsanpassningen av äldreomsorgen i Norden visar att det finns stora skillnader mellan länderna. Sverige och Finland har gått längst. Skillnader finns även inom länderna – i Stockholmsområdet drivs till exempel en majoritet av äldreomsorgen i privat regi.
Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet publicerar i dagarna en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen: Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (redaktörer: Gabrielle Meagher, University of Sydney och Marta Szebehely, Stockholms universitet).
Rapporten utgör den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.
De nordiska länderna har en gemensam tradition av äldreomsorgsinsatser av hög kvalitet riktade till alla sociala grupper i befolkningen. Av tradition har också äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster, inte bara varit offentligt finansierade utan också i huvudsak offentligt utförda. Den nordiska äldreomsorgen har dock inte undgått påverkan av den globala våg av marknadsorientering som svept över västvärlden. Marknadsinspirerade organisationsmodeller som konkurrensutsättning och kundvalsmodeller har införts i samtliga nordiska länder, och i flera av länderna har det skett en påtaglig ökning av privata, vinstdrivande aktörer liksom av skattesubventioner för omsorgs- och servicetjänster.
Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.
Det finns fortfarande begränsad kunskaps om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. I Kanada och USA har den vinstsyftande äldreomsorgen betydligt lägre kvalitet än den icke-vinstsyftande, och i rapporten beskrivs de negativa konsekvenser av den omfattande kontrollapparat som vuxit i takt med framväxten av vinstsyftande aktörer i dessa länder. I Norge prövas alternativa vägar till konkurrens och valfrihetsmodeller för att utveckla äldreomsorgen genom att mobilisera brukare, anhöriga och personal (det norska modellkommunförsöket), och icke-vinstsyftande äldreboenden behöver inte konkurrera på samma villkor som de vinstsyftande.
– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet, som hoppas att rapporten kommer att stimulera till både politisk debatt och fortsatt forskning.
I rapporten medverkar ledande nordiska och anglosaxiska omsorgsforskare, samtliga medlemmar i det nordiska forskarnätverket Normacare, under ledning av professor Marta Szebehely, Stockholms universitet. Forskningen finansieras av det svenska forskningsrådet Forte och den nordiska forskningsfinansiären NordForsk.
