Tema

Träffsäker screening och individanpassad medicinering

Ungefär 90 procent av medicinerna på marknaden fungerar som tänkt bara på cirka 40 procent av de patienter för vilka de är avsedda. Översätter vi det i ekonomiska siffror för USA motsvarar det 350 miljoner dollar per år på medicinering som inte fungerar som den är tänkt. Situationen ser likadan ut i Sverige, och det är detta problem som KTH-professorn Jacob Odeberg nu vill ändra på.

Traditionell medicinering har i princip sett likadan ut världen över fram till nu. Du har fått en sjukdom, precis som din granne, arbetskamrat eller kusin, och därefter skrivs det ut en medicin som du ska ta för att tillfriskna eller åtminstone må bättre.

Problemet är bara att det är samma medicin som grannen, arbetskamraten eller kusinen får, och i ungefär samma dos. En del patienter svarar inte alls på behandlingen, andra får otillräcklig effekt av den ordinerade dosen och ytterligare andra får allvarliga biverkningar av samma dos. Det här vet inte din läkare innan du har provat medicinen, och användningen av läkemedel har fram till idag helt enkelt varit för trubbigt.

Detta håller nu på att förändras. Jacob Odeberg, professor i proteomik vid KTH och Science for Life Laboratory, forskar om att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar.

– Med det menas att identifiera vilka patienter som kommer svara eller inte svara på en viss behandling. Att kunna erbjuda patienten individuella behandlingsval och personliga doseringar samt identifiera de patienter som riskerar att drabbas av allvarliga biverkningar, säger Jacob Odeberg.

Han tillägger att forskningen syftar till ”Rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt till rätt pris”.

För att lyckas med detta ska forskningsarbetet gå ut på att identifiera nya biomarkörer i form av proteiner som kan analyseras i ett enkelt blodprov och därigenom ge information som styr handläggningen av den individuella patienten.

– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover.

Vad är då en biomarkör?! Jo, det är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring i kroppen till följd av sjukdom. Exempel på biomarkörer som idag används kliniskt är nivåerna i blod av det prostataspecifika antigenet PSA, kolesterol eller troponin. Det senare utsöndras i blodet vid en hjärtinfarkt då en hjärtmuskel har skadats, och har varit till stor hjälp vid hjärtinfarktdiagnostik som annars kan vara knepig.

Genom att identifiera nya biomarkörer kan inte bara behandling med existerande mediciner bli bättre. Det gör det möjligt att ta fram nya skräddarsydda mediciner för specifika sjukdomsgrupper. I forskningsarbetet ingår också möjligheten att förutspå risken för att en person ska drabbas en eller flera sjukdomar. Det handlar om en effektivare form av screening för många sjukdomar än de metoder som finns tillgängliga idag.

Genom att identifiera nya biomarkörer kan inte bara nya skräddarsydda mediciner tas fram, i forskningsarbetet ingår också möjligheten att förutspå risken för att en person ska drabbas en eller flera sjukdomar. Det handlar om en billigare form av screening än de metoder som finns tillgängliga idag.

Betyder det att vi i framtiden kan använda specifika biomarkörer i screening för att upptäcka folksjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och cancer?

– Ja. Ta till exempel cancer i bukspottkörteln som har en snittöverlevnad på ett halvår efter diagnos. Den kan utvecklas i smyg i 10 år helt oupptäckt. Det är först i sent skede, då cancern sällan kan botas, som symptomen börja framträda och diagnosen ställs, säger Jacob Odeberg.

Varför är då KTH och Science for Life Laboratory särskilt lämpade organisationer för denna typ av forskning? Jo, här finns ett världsledande centrum för klinisk tillämpad proteomik där en multidisciplinär grupp med bakgrund inom teknologi, klinik och biomedicin arbetar.
Lägg sedan till det faktum att Sverige jämfört med många andra länder har unika sjukvårdsregister och biobanker tillgängliga för forskning.

Resultat kan infinna sig snabbt
– Jag tror att nya biomarkörer kan nå klinisk verksamhet inom tre till fem år efter initial upptäckt, säger Jacob Odeberg som vid sidan av sin professor vid KTH även är specialistläkare vid Hematologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Träffsäker screening och individanpassad medicinering

 lästid ~ 3 min