Ny behandling för den som har svårt att komma till skott

I det nya forskningsprojektet utvärderas en 10 veckor lång internetbehandling för personer som har problem med uppskjutandebeteende, inom psykologi kallat prokrastinering.

– Alla människor skjuter upp saker i sin vardag utan att det behöver orsaka några problem. För vissa kan det dock utvecklas till ett återkommande mönster som orsakar både stress och nedstämdhet, säger Alexander Rozental, leg. psykolog och en av forskarna bakom studien.

Tidigare undersökningar visar att cirka 20 procent av den vuxna befolkningen har stora svårigheter till följd av prokrastinering, en siffra som är ännu högre för studenter inom högre utbildning. Förutom att arbete och studier blir lidande är det inte ovanligt att dessa personer även upplever svåra besvär av såväl depression som ångest.

Terapi via internet
– Det unika med denna studie är att det handlar om en behandling som helt och hållet är avsedd för personer som har problem med prokrastinering. Förhoppningsvis kan det hjälpa en grupp människor som ofta inte får det stöd de behöver, förklarar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

Behandlingen sker på internet med hjälp av kognitiv beteendeterapi och består av ett självhjälpsmaterial. Genom att läsa om sina svårigheter och utföra övningar är syftet att försöksdeltagarna ska förändra tidigare vanor och pröva alternativa sätt att handskas med uppgifter och åtaganden i sin vardag.

– Liknande upplägg har prövats för andra psykiska problem med goda resultat, exempelvis depression, panikångest och spelberoende. Sverige ligger långt fram när det gäller framtagning och forskning på denna form av internetbaserad psykologisk behandling. Målet är att kunna nå ut med effektiv hjälp till så många människor som möjligt, berättar Per Carlbring.

Rekrytering av deltagare  
Det enda som krävs för att medverka är en dator med internetuppkoppling. Försöksdeltagarna utför arbetet helt på egen hand eller med stöd av en internetterapeut. Rekrytering av deltagare pågår till slutet av september sedan sätter projektet igång.

En fråga som återstår är hur man ska få målgruppen att genomföra studien och inte skjuta på den till senare.

– Visst kan man tycka att det riskerar att bli lite “moment 22” att försöka få personer med uppskjutandebeteende att anmäla sig, men min erfarenhet av internetbehandlingar gör att jag är hoppfull. En intressant fråga är sedan hur vi håller dem kvar i behandlingen, säger Per Carlbring.

Forskningsprojektet bedrivs av Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, i samarbete med medarbetare vid Linköpings Universitet. Mer information om projektet finns på www.prokrastinera.se