Artikel från Örebro universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

5 september 2013

Bättre robotar ger vårdsamtal kvalitet

För att en robot ska fungera bra i hemmiljö, måste den anpassas till hur vi människor påverkas av att interagera med en robot i stället för en annan människa. I en doktorsavhandling vid Örebro universitet studerar Annica Kristoffersson hur kunskaperna om hur människor interagerar med varandra kan förbättra utformningen av robotsystem.

För att en robot ska fungera bra i hemmiljö, måste den anpassas till hur vi människor påverkas av att interagera med en robot i stället för en annan människa. I en doktorsavhandling vid Örebro universitet studerar Annica Kristoffersson hur kunskaperna om hur människor interagerar med varandra kan förbättra utformningen av robotsystem.Sedan sommaren 2010 pågår utvärderingen av hur det är för äldre personer att ha en robot i hemmiljö. Det sker genom forskningsprojektet ExCITE, som leds från Örebro universitet, där så kallade Giraff-robotar har placerats ut hemma hos vardera fyra hushåll i Sverige, Spanien och Italien. Där mäts hur det är att ha Giraffen hemma under längre perioder för att kommunicera både med vänner och bekanta, men också i viss mån med vårdgivare.

Annica Kristofferssons forskning finns inom ramen för ExCITE, där hon utvärderat hur kontakten med andra människor påverkas av att kommunikationen sker med hjälp av en robot i stället för på det sätt vi är vana vid. Roboten har en bildskärm, som gör att kommunikationen liknar den när man använder Skype i olika datorer. Skillnaden är att roboten rör sig i lägenheten och kan styras, antingen av den boende eller av till exempel en vårdgivare.

Inte bortvänd
Roboten kan röra sig på olika sätt i bostaden och hur den som ansluter sig till roboten placerar denna  i förhållande till den äldre påverkar hur väl aktörerna upplever att kommunikationen fungerar. Det duger inte att Giraffen står vänd bort från den äldre och den får inte vara på för långt avstånd heller.

– Om samtalet liknar det vid ett personligt möte, där man möts öga mot öga och talar om personliga angelägenheter, upplevs det som mer positivt än om roboten varit bortvänd eller på stort avstånd, säger Annica Kristoffersson.

Det finns ständigt en diskussion kring robotar som en del i äldrevården. Kritikerna pekar på risken för att allt fler mänskliga kontakter försvinner. Å andra sidan kan livet också förenklas för en person som kanske har svårt att utan hjälp ta sig till Vårdcentralen. För personer som har trygghetslarm kan en robot förbättra möjligheterna för en operatör att se vad som hänt när larmet går och därmed sätta in rätt åtgärder. 

Yngre mer skeptiska
I en av studierna har studenter och lärare på en vårdutbildning medverkat. Det visade sig att studenterna var mer skeptiska till att använda Giraffen, trots att yngre personer vanligtvis har större vana vid datorer och mobiltelefoner och därmed skulle ha lättare att acceptera kommunikation med hjälp av roboten.

– Det finns en oro för att roboten ska ersätta den direkta kontakten mellan människor och det påverkar inställningen till kommunikation via Giraffen. Denna oro var särskilt tydlig hos studenterna. Vårdlärarna, som också hade yrkeserfarenheter från vården, såg fördelar med att snabbt kunna hämta in rutinmässiga upplysningar från patienter utan att vare sig patienter eller personal skulle behöva flytta sig.

En grupp larmoperatörer, som normalt kommunicerar med äldre framförallt via telefon, har fått utbildning i hur Giraffen fungerar och också fått svara på frågor om hur den fungerar. För dem är detta en helt ny möjlighet, i stället för att bara tala i telefon kan de med hjälp av roboten orientera sig i lägenheten och manövrera den på olika sätt.

– Systemet ger en möjlighet till social kontakt, men det är också förknippat med svårigheter. Dels är det svårigheterna att manövrera roboten, men också att operatörerna inte vet så mycket om bostadens planlösning och var den äldre brukar vara, särskilt om man inte haft kontakt tidigare.

Samtalskvalitet
Med hjälp av en utrustning som registrerar information om hur vi pratar med varandra har Annica Kristoffersson också undersökt hur ett samtal flyter mellan två personer i en sociometrisk undersökning.

– Det visar sig att om de yttre förhållandena är bra så att samtalet liknar ett vanligt samtal mellan två personer som möts, flyter också samtalet bättre, det kunde vi konstatera i mätningarna. Vi behöver alltså utveckla systemet så att det blir lättare att manövrera. Det har delvis redan skett, men vi behöver också ta fram verktyg, så att vi kan mäta kvaliteten på interaktionen via denna typ av robot och hur kvaliteten påverkas när vi ändrar olika funktioner. 
Kontakt: Annica Kristoffersson Tel 019-303099 E-post annica.kristoffersson@oru.se

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd. Här finns cirka 17 000 studenter och 1 200 medarbetare. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik,
samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik, idrott, restaurang och hotell. www.oru.se [Ref 1]

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera