Hopp om stopp för Skelleftesjukan

Vid ärftlig transthyretinamyloidos, Skelleftesjukan, bildar äggviteämnet transthyretin efter felveckning så kallade fibriller (amyloid), som inlagas i olika organ, vilket leder till obotliga organskador. När denna process har börjat, så har det visat sig vara svårt att hejda sjukdomsutvecklingen. Behandling i olika former, inklusive levertransplantation, har prövats. Men även om man har visat viss effekt på sjukdomsförloppet, så har hittills ingen behandling visat sig vara tillräckligt effektiv för att stoppa sjukdomsutvecklingen.

Även om mutationer i den så kallade transthyretingenen ökar risken för att sjukdomsprocessen startar, så kan även normalt icke-muterat transthyretin att bilda amyloid. Därför vore det önskvärt att kunna stoppa produktionen av transthyretin och därmed förhindra fortsatt amyloidbildning. I djurexperiment har man visat att försöksdjur som saknar cirkulerande transthyretin inte utvecklar några tecken till sjukdom.

I en Fas 1-studie med ett läkemedel som är utvecklad av Alnylam Pharmaceuticals, Boston, USA, och med deltagande av läkare från Amyloidosteamet vid Norrlands universitetssjukhus, och från andra amyloidoscentra i Europa, har man lyckats att radikalt sänka halten av transthyretin med så kallad silencing RNA. Det är en kort gensekvens som förhindrar transkriptionen av budbärar-RNA i levercellen och på så sätt syntesen av transthyretin. Med en speciell nano-fettpartikel som bärarsubstans för läkemedlet, kunde man signifikant sänka blodkoncentrationen av transthyretin både hos patienter med Skellefteåsjukan och hos friska frivilliga försökspersoner.

Eftersom cirkulerande transthyretin nästan enbart bildas i levern är det en fördel att läkemedlet enbart absorberas i levern, och med en senare utvecklad nanofettpartikel har man lyckats minska transthyretinkoncentrationen i blodet med över 80 %. Med en så radikal sänkning av koncentrationen verkar det troligt att man helt kan förhindra amyloidbildning, och på så sätt effektivt förhindra fortsatt sjukdomsutveckling.

Läkemedlet administreras som en infusion, och bland deltagarna i studien varade effekten i flera veckor. Vid behandling måste man alltså upprepa infusionerna för att uppnå en kvarstående effekt. Under studieperioden observerades inga allvarliga biverkningar, däremot fick patienterna läkemedel för att motverka allergiska reaktioner.

– De lovande resultaten har gjort att vi nu fortsätter prövningen av läkemedlet i nya kliniska studier. Att man har lyckats att minska halten av ett sjukdomsframkallande äggviteämne med hjälp av så kallad “gene silencing” är av intresse inte enbart för patienter med “Skelleftesjukan utan också för patienter andra sjukdomar där ett kroppseget äggviteämne framkallar sjukdom, säger Ole Suhr, adjungerad professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt överläkare vid medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, som är en av de svenska forskare som har medverkat i studien.

Klicka här för att läsa studien i tidskriften New England Journal of Medicine.