Mikrochip ger alternativ till djurförsök
Sedan mitten av våren är djurförsök förbjudna inom EU i samband med utvecklingen av nya kosmetiska produkter. Därför finns ett behov av nya sätt att avgöra om ett ämne är allergiframkallande utan att det behöver testas på djur. Docent Malin Lindstedt vid Lunds universitet har utvecklat en sådan metod.
Lundagruppens metod utgår från mänskliga celler som odlats i laboratoriet. Cellerna utsätts för en viss kemikalie varpå man renar fram delar av deras genetiska innehåll och överför det till ett mikrochip.
– Via chipet kan vi sedan avläsa vilka gener som reagerat på kemikalien och hur de reagerat. Det ger en “signatur” av genuttryck som visar om ämnet är allergiframkallande, förklarar Malin Lindstedt.
Testet är nu inskickat till den myndighet inom EU som ska godkänna alternativ till djurförsök. Det kan på sikt få användning också i samband med EUs kemikalielagstiftning REACH, som kräver omfattande tester av nya kemikalier. Enligt reglerna i REACH kommer tiotusentals kemikalier att behöva testas, vilket innebär mängder av djurförsök – bara att utreda ämnenas eventuella allergirisk anses kräva över 800 000 djur.
Vid allergitester används vanligen marsvin och möss. På marsvin sprutas testämnet in under huden för att se om det ger upphov till rodnader, svullnader och blåsor. På möss sprutas ämnet in i örats hud. Mössen avlivas sedan några dagar senare så att man kan analysera den immunologiska reaktionen i deras lymfkörtlar.
Att använda djurförsök är etiskt problematiskt. Men inte nog med det: de tar också mycket tid och blir därför dyra. Deras resultat är inte heller alltid pålitliga.
– Våra tester är mer relevanta för vår hälsa eftersom de bygger på mänskliga celler. Djurtesterna ger ibland missvisande resultat, vilket man upptäcker först i efterhand då en viss kemikalie redan kan ha gett allergiska besvär, säger Malin Lindstedt.
Lundagruppen började med att utveckla en test för hudallergier. Man har sedan även tagit fram en test som kan avgöra vilka ämnen som kan ge luftvägsallergier, något som ibland drabbar dem som arbetar inom kemisk industri.
– Vi utvecklar också tekniken i sig så att den ska bli enklare och lätthanterligare. Det kommer snart att bli möjligt att screena hundratals kemikalier på en gång, vilket förstås blir otroligt mycket snabbare och billigare, säger Malin Lindstedt.
Hennes forskargrupp tillhör Institutionen för immunteknologi som arbetar i gränslandet mellan teknik och biomedicin, framför allt med frågor som berör immunförsvaret som allergier och autoimmuna sjukdomar. Den nya metoden att bedöma allergirisk med hjälp av mikrochip kallas GARD (Genomic Allergen Rapid Detection) och är patentskyddad. Henrik Johansson, som varit doktorand i gruppen, disputerade nyligen på en avhandling om GARD.
