Ett steg mot bättre behandling vid mikroskopisk kolit
Sjukdomen mikroskopisk kolit upptäcktes inte förrän på 1980-talet. Innan dess var det många patienter som blivit missförstådda eller fått en felaktig diagnos. Vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro arbetar forskare nu för att kartlägga sjukdomen.
– Min forskning har visat att patienterna har en ökad aktivitet i immunförsvaret i tarmslemhinnan, och jag har karakteriserat dessa förändringar, säger Ashok Kumawat som i sin doktorsavhandling i medicin kommit ett steg närmare att förstå sjukdomen.
Mikroskopisk kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, som uppträder i två olika former – kollagen kolit och lymfocytär kolit. Sjukdomen har fått sitt namn av att den bara kan upptäckas i ett mikroskop till skillnad från andra tarmsjukdomar som man kan se vid koloskopi eller röntgen.
Människor som drabbas får diarré, magsmärtor, gasbesvär och går ner i vikt. Det är en sjukdom som är vanligast bland kvinnor i medelåldern eller äldre.
Kartlägga olika typer av celler
– För att riktigt förstå sjukdomen och hitta bra behandlingsmetoder måste vi kunna beskriva den närmare. Jag har arbetat med att kartlägga olika typer av celler som finns i tarmslemhinnan hos patienter med den här diagnosen jämfört med patienter med ulcerös kolit, en annan inflammatorisk tarmsjukdom, och friska personer, säger Ashok Kumawat.
Han har framförallt studerat olika typer av lymfocyter, T-celler och B-celler. De är en del av kroppens immunförsvar. Ashok Kumawat har kommit fram till att patienter med mikroskopisk kolit har fler T-celler i tarmen som är av en annan typ av de som ses vid ulcerös kolit, så kallade CD8+ T-celler, samt även visat att deras produktion av cytokiner, immunsystemets “kommunikationsmolekyler”, har en annan sammansättning än vad man ser vid ulcerös kolit.
Ökad aktivitet i immunförsvaret lokalt
Genom att studera flödet mellan thymus (brässen), den körtel där T-cellerna mognar, och tarmen har Ashok Kumawat kunnat konstatera att det är i tarmen som T-cellerna ökar och inte i thymuskörteln. Med andra ord har patienterna en ökad aktivitet i immunförsvaret lokalt i tarmslemhinnan.
– Utifrån den kunskap vi har samlat arbetar vi nu med att ta fram en modell där man kan studera hur miljön i tarmslemhinnan påverkar aktivering och differentiering av T- celler, och som man kan använda för att testa redan existerande och nya mediciner, säger Ashok Kumawat.
Avhandlingen är ett viktigt steg mot att hitta vad det är som gör patienterna sjuka och vilken behandling som är bäst i varje enskilt fall.
