Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

14 maj 2013

Utomhusundervisning effektivt även i högstadiet

Utomhusundervisning har flera positiva effekter på elevers språkutveckling visar den första svenska longitudinella forskningsstudien av utomhusundervisning i högstadiemiljöer. Skälen är att undervisningsstrategin ökar elevers samarbete och kommunikation samt att elevernas lärande sker i en verklig kontext menar Emilia Fägerstam i sin avhandling.

Utomhusundervisning kan definieras som ett erfarenhetsbaserat lärande där fokus läggs på elevers lärande i kontextbundna och verklighetsförankrade lärandemiljöer. Utgångspunkten är att lärandet bör ske i det omgivande samhället, naturen och olika kulturella miljöer och att det skall finnas ett samspel mellan individers sinnesintryck och erfarenheter å ena sidan och innehållet i läromedel å andra sidan.

2012 disputerade Fägerstam med sin sammanläggningsavhandling “Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning” vid Linköpings universitet. I avhandlingen studerar hon och jämför svenska och australiensiska lärares och elevers erfarenheter av och uppfattningar om utomhuspedagogik. Avhandlingen baseras på både kvalitativa och kvantitativa metoder och det empiriska materialet består av intervjuer, tester och enkäter. I Sverige analyserades en högstadieskolas satsning på utomhusundervisning. På denna skola fick lärare fortbilda sig i och implementera utomhusundervisning i alla undervisningsämnen.

Utomhusundervisning är ett ovanligt inslag
Studien visar att utomhusundervisning är en sällsynt undervisningsform i svenska högstadieskolor och flera lärare var i början skeptiska till implementeringen av undervisningsformen. Kritikerna menade att undervisningsformen skulle vara mycket tidskrävande, skriver Fägerstam. Lärarna ansåg att kursplanerna inte var anpassade till undervisningsformen och vistelser utanför den traditionella skolmiljön förknippades med säkerhetsrisker.

Till skillnad från språklärare, som tvivlade på nyttan med undervisningsmetoden, hade lärare i naturkunskap och andra närliggande ämnen uttalat ett större intresse för undervisningsformen. När projektet sedan var genomfört visade det sig att språklärare använde sig av utomhusundervisningen oftare än NO-lärare.

Lärarna som ingår i studien har efter projektets genomförande bedömt att implementeringen av undervisningsmetoden varit lättare och mer framgångsrik än de förväntat sig. Trots det upplevde många lärare disciplinära problem i början av projektet. Orsaken till detta var bytet av arbetsmiljö och införandet av nya undervisningsstrategier, som eleverna inte var vana vid.

Utemiljön främjar positiva erfarenheter och kollegialt lärande
Eleverna påverkas positivt av vistelsen utomhus och mötet med naturen, konstaterar Fägerstam. Genom utomhusundervisningen får eleverna känslomässiga och sociala erfarenheter. Undervisningsformen skapar också förutsättningar för ett gynnsamt lärandeklimat. Elever som undervisas utomhus minns bättre olika undervisningstillfällen, har större förmåga att använda kontextrelevanta och ämnesspecifika begrepp och kan beskriva olika fenomen på ett mer detaljerat och mångfasetterat sätt. Fägerstam menar även att klassens tysta elever kan komma mer tilltals. I linje med detta har språklärare kunnat observera en märkbar utveckling av elevers språkkunskaper.

Vidare främjar utomhusundervisning elevers sociala kompetenser, samarbetsförmågor och elevkommunikation samt ökar elevers erfarenheter. Arbetsmetoden kännetecknas av kontextbundet och kollegialt lärande, vänskapliga band och positiv konkurrens, förklarar Fägerstam.

Lärandesituationer präglas av elevaktivt arbete i mindre grupper och eleverna samarbetar med varandra i större utstreckning. Även i matematik kan utomhusundervisning vara mer effektiv än konventionell klassrumsundervisning och undervisningsformen kan utveckla elevers miljömedvetenhet. Forskningen indikerar att elever som läser inomhus upplever större stress och att lärandet präglas av ensamarbete i högre grad än vid utomhusundervisning. Stress och ensamarbete är faktorer som har negativ inverkan på barns och ungdomars lärande.

De fysiska och sociala miljöer i vilka lärandet äger rum spelar en viktig roll för kvaliteten på social interaktion, måluppfyllelse och lärandeprocesser. Fägerstam konkluderar att även om utomhusundervisning upplevs som mer tidskrävande än traditionell inomhusundervisning är utomhusundervisning en mer effektiv lärandestrategi. Studien visar att utomhusgrupperna uppvisar bättre utveckling av skolresultaten.

Studien: Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning.

Text: Vanja Lozic/Skolverket

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera