Artikel från Linköpings universitet
13 maj 2013

Industriell symbios räddningen för EUs biobränslemål

Michael Martin, avdelningen för Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, visar i sin doktorsavhandling att industriell symbios kan vara en väg att nå EUs mål för förnybara bränslen. Han har studerat den industriella symbiosen i energikombinatet på Händelö, utanför Norrköping, där både etanol och biogas tillverkas i effektiva processer.

Michael Martin, avdelningen för Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, visar i sin doktorsavhandling att industriell symbios kan vara en väg att nå EUs miljömål för förnybara bränslen.

Målen är ambitiösa när det gäller biobränslen är ambitiösa, allt för ambitiösa enligt många:
Till 2020 ska vi ha minskat energiförbrukningen med 20 procent, 20 procent av energin ska komma från förnybara källor (10 procent av fordonsbränslet) och koldioxidutsläppen ska minska med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå).

Målen har hittills inte ansetts möjliga att uppnå med dagens teknik, hoppet har istället stått till andra generationens biodrivmedel, till exempel förgasning av cellulosabaserade råvaror i stora anläggningar, något som kräver omfattande investeringar.

– Tekniken finns inte kommersiellt tillgänglig idag och inga investeringar är gjorda, så det är mycket tveksamt om det är en framkomlig väg, säger Michael Martin, nybliven doktor på avdelningen för Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Men det finns ändå hopp. Vi kan klara målen genom att bättre utnyttja de system och den teknik vi redan har, visar han i sin doktorsavhandling.

Michael Martin har studerat den industriella symbiosen i energikombinatet på Händelö, utanför Norrköping. På Händelö tillverkas både etanol och biogas i effektiva processer där ett antal företag samarbetar så att rest- och biprodukter från en industri blir till råvara i nästa. De stora aktörerna i kombinatet är E.ONs kraftvärmeverk, Lantmännen Agroetanol samt Svensk Biogas.

– Om vi tar tillvara fler rest- och biprodukter, som frityrolja från hamburgerrestauranger, slaktavfall och avfall från livsmedelsindustrin med mera, och kombinera det med ett effektivt resursutnyttjande i en industriell symbios blir det möjligt att nå målen, säger han.

Michael Martin har även tagit fram en metod för att beräkna de konkreta fördelarna med den industriella symbiosen för varje enskilt företag.

– Någon sådan metod har inte funnits tidigare. Räknar man på exempelvis Lantmännen Agroetanol separat ser vi att de uppnått EU-målen redan nu, tack vare den industriella symbiosen, säger han. 

Michael Martin kom till LiU som doktorand 2008 och fortsätter nu forska som post doc på avdelningen för Industriell miljöteknik. Han är född och uppvuxen i Flint, Michigan, som är GMs hemvist och har under hela sin uppväxt varit omgiven av bilar och avgaser, men också av närheten till de Stora sjöarna.

– Jag gillar jakt och fiske och trivs bra i Linköping där det är nära till allt och möjligt att cykla till jobbet, säger han. Förutom att forska inom Biogas Research Center ska han också studera och jämföra etanolindustrin i USA och Sverige. 

Mer info om forskningen på Örebro universitet:
Avdelningen för Industriell miljöteknik
Biogas Research Center

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera