Fri arbetskraftsinvandring påverkar inte Sveriges ekonomi negativt
I Europa pågår just nu debatten om begreppet välfärdsturism, något som aktualiserats i samband med Storbritanniens premiärminister David Camerons utspel om arbetskraftsinvandringen från de nya EU-medlemsländerna. Men i Sverige har fri arbetskraftsinvandring från Östeuropa inte haft någon negativ påverkan på de offentliga finanserna.
Joakim Ruist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling “Immigration, work, and welfare “ tittat på hur ett lands arbetsmarknad, offentliga finanser och dess attityder till invandring påverkas av invandring, med fokus på Europa.
När EU fick tio nya medlemsstater 2004 var Sverige det enda land som inte införde några restriktioner för de nya EU-medborgarna, varken gällande tillgång till den svenska arbetsmarknaden eller till de offentliga trygghetssystemen. Storbritannien och Irland införde smärre restriktioner och övriga medlemsländer införde en hel del restriktioner under den tillåtna övergångsperioden på sju år.
– Sverige var unikt i sin avsaknad av restriktioner. När jag tittat på hur de svenska offentliga finanserna påverkats av invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna fann jag att de i princip är helt opåverkade, något som kraftfullt talar mot den så kallade välfärdsturismen, säger Joakim Ruist.
Joakim Ruist tror att forskningsresultaten dels kan bidra till att ge indikationer på vilka följder situationer liknande EUs utvidgning kan ge, dels skapa argument mot hotet om “välfärdsturism”.
– Det intressanta med att titta på Sverige är att vi här har ett rikt land som i princip inför helt oreglerad arbetskraftsinvandring från fattigare länder och att vi då kan se att den totala påverkan på landets offentliga ekonomi i stort sett är noll, till och med svagt positiv.
Joakim Ruist har också jämfört data från 16 europeiska länder under åren 2002-2010 och visat hur attityderna till invandring påverkats av den försämrade ekonomin. – Min forskning visar att sämre ekonomiskt läge i ett land gav en mer negativ inställning till invandring bland dess befolkning, något som tidigare varit svårt att belägga empiriskt. Tydligt är också att den negativa attityden till invandring ökar mest i de länder som haft en hög grad av invandring, avslutar Joakim Ruist.
FAKTA
Avhandlingens titel: Immigration, work, and welfare. Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32711
