Ömsesidiga överenskommelser kan strida mot lagstiftningen

För att undgå att personer beskattas i flera länder kan de aktuella staterna ingå så kallade skatteavtal som förklarar hur olika situationer ska hanteras för att undvika dubbelbeskattning. Skatteavtalen fungerar dock inte alltid friktionsfritt mellan staterna, då staterna exempelvis kan bedöma samma situation olika eller att tolkningsproblem uppstår. Detta kan leda till att personer dubbelbeskattas trots att det föreligger ett skatteavtal.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har utarbetat ett modellavtal som staterna rekommenderas att följa när skatteavtal ska slutas. Enligt artikel 25 i detta modellavtal har behörig myndighet, vilket i Sverige är Skatteverkets huvudkontor och Finansdepartementet, möjlighet att ingå så kallade ömsesidiga överenskommelser, vilka är föremålet för Ann-Sophie Sallanders forskning.

I avhandlingen klassificerar Ann-Sophie Sallander olika typer av ömsesidiga överenskommelser och kartlägger själva proceduren vid svensk behörig myndighet. Vidare undersöker Ann-Sophie Sallander om överenskommelserna är förenliga med annan svensk lagstiftning såsom konstitutionell rätt, förvaltningsprocessrätt, allmän förvaltningsrätt och sekretess. Därtill undersöks förenligheten med folkrättsliga bestämmelser.

Resultaten visar att vissa delar av förfarandet med ömsesidiga överenskommelser strider mot annan intern lagstiftning. Även om förfarandet innebär fördelar för de som är skyldiga att betala skatt, är det inte helt förenligt med det övriga regelsystemet. För att komma till rätta med problemen krävs ändringar i skatteavtalen, i lagstiftningen eller i förfarandet vid behörig myndighet.

– Eftersom skatteavtalen är framförhandlade mellan två olika stater är det svårt att göra förändringar i dem, eftersom det i sådant fall kräver en ny förhandling, förklarar Ann-Sophie Sallander. Det är heller inte enkelt att göra förändringar i den nationella lagstiftningen, eftersom de ömsesidiga överenskommelserna i flera fall strider mot Regeringsformen, vilken är en grundlag och som därmed är svår att förändra. Det finns alltså motstridiga intressen mellan å ena sidan att ändamålet med överenskommelserna uppfylls, och å andra sidan att förfarandet är lagenligt, fortsätter hon.

Ömsesidiga överenskommelser har inte undersökts i någon högre utsträckning tidigare inom svensk forskning.

Docent Nina Ewalds från Stockholms Universitet var opponent. Medlemmar I betygsnämnden var professor Mattias Dahlberg, Uppsala Universitet, professor Christina Moëll, Lunds universitet, och Mona Aldestam, docent och domare i Hovrätten. Avhandlingen heter: Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal visar att ömsesidiga överenskommelser kan strida mot lagstiftningen.