Artikel från Lunds universitet
25 mars 2013

Aska från sopor kan bli vätgas

Varje år producerar vi en miljon ton miljöskadlig aska som mest läggs på soptippar runt om i landet. Askan är det som blir kvar när sopor eldats upp i våra värmeverk. Nu har en forskare från Lunds Tekniska Högskola utvecklat en teknik för hur askan kan användas för att producera vätgas. Metoden presenteras i en ny avhandling.

Potentialen är betydande: 20 miljarder liter vätgas per år, eller 56 gigawatttimmar (GWh). Om energin räknas som el motsvarar den ca 11000 villors hushållselsbehov årligen. Vätgas har ett högt värde och bedöms av många en energikälla med växande betydelse, exempelvis som fordonsbränsle.

– Man kan använda sopresterna som en resurs istället för att låta vätgasen spridas för vinden såsom idag. Våra deponier ruvar på ett guldägg, säger Aamir Ilyas, doktor i teknisk vattenresurslära vid LTH och den som utvecklat tekniken. Och detta kan användas i stora delar av Europa, där avfallsförbränning är vanligt.

Tekniken går ut på att askan placeras i en syrefri miljö. Askan fuktas med vatten varpå den bildar vätgas. Vätgas sugs upp med rör och sparas i tankar.

Det är den tyngre, grusliknande bottenaskan som används. Vid förbränning bildas också en lättare så kallad flygaska. Bottenaskan ligger i karantän på deponin i ett halvår för att förhindra läckage av miljöskadliga metaller samt risk för knallgas när vätgasen i askan reagerar med syre.

– En bonus blir att man på det här sättet slipper risken för knallgas. Dessutom minskar belastningen på våra deponier.

Utomlands används ibland mognad bottenaska som konstruktionsmaterial i vägar och byggnader. Detta förkommer för närvarande inte i Sverige, eftersom den innehåller hälsovådliga ämnen som inte klarar Naturvårdsverkets stränga miljökrav. Oftast används den som marktäckare på deponier.

Idag produceras vätgas huvudsakligen av naturgas. Men även biogas, olja och kol kan användas som energiråvara. Vätgas är en viktig råvara för industrin och används inom raffinaderier och för att framställa ammoniak. Vätgasen har potential att producera el och värme och även att bli ett fordonsbränsle; flera biltillverkare investerar just nu i vätgasdrivna bränslecellsbilar. Vätgas är i sig inte dyr, men då det saknas infrastruktur för att producera vätgas blir framställnings- och hanteringskostnaderna höga.

– Det kommer inte finnas en enda universallösning som vi kommer att utvinna vår energi av. Man måste hitta flera, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära och en av Aamir Ilyas handledare.

Bakgrund: Varje år producerar vi ca 4,4 miljoner ton hushållsavfall vilket motsvarar 458 kg per person och år. Merparten eldas upp och kvar blir en miljon ton aska.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera