Artikel från Linköpings universitet
14 mars 2013

Bakslag föder framsteg

Två kommuner, två olika organisatoriska modeller. Båda stöter på problem, som de löser, fast på helt olika sätt. Bakslag kan fungera som en hjälp på vägen att utveckla verksamheten, konstateras i en aktuell avhandling i företagsekonomi vid Linköpings universitet.

Den nya kommunallagen 1992 gav kommuner större handlingsfrihet i hur de vill organisera sin verksamhet. Många kommuner testade nya vägar. Bland dem fanns Linköping och Norrköping, som valde två helt olika modeller för bland annat sin vård- och omsorgsverksamhet. Linköpings satsade på en beställar-utförarmodell utifrån övertygelsen att marknadsutsättning och konkurrens skulle förbättra verksamheten. Norrköping satsade istället på kommundelsnämnder, utifrån en tro på förstärkt demokrati och ”goda mötesplatser” för medborgarna.

Båda stötte på problem, men av olika art, och de hittade också olika lösningar på dem. Det säger Robert Jonsson, nybliven doktor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Han har i mer än tio år följt hur de två kommunerna organiserat sin vård och omsorgsverksamhet. Varför och hur förändras kommunal ledning, är hans grundfråga.

– I Norrköping var problemet att verksamheten utvecklades åt olika håll, och det blev stora skillnader i service mellan olika kommundelar, berättar han.

– I Linköping har problemet mer bestått i att den kommunalt drivna verksamheten tappat i konkurrens och förlorat stora marknadsandelar. Risken är att kommunen måste lägga ner hela sin egen verksamhet, vilket skulle innebära en förlust av viktig kompetens.

Lösningen i Norrköping blev att lägga ner kommundelsnämnderna och satsa på en likvärdig service till alla kommuninvånare. I Linköping fortsätter beställar-utförarmodellen att fungera, de problem som uppstått längs vägen har man lyckats justera.

För att undvika stora bakslag behöver kommuner balansera mellan sina fyra huvuduppdrag, säger Robert Jonsson. Dessa är: ge bra service, myndighetsutövning, värna demokratin och vara en samhällsaktör.  Går kommunen för långt i någon riktning blir det obalans och risk för bakslag. Norrköping, exempelvis, prioriterade demokratiuppdraget framför att ge bra service och det slog tillbaka. Robert Jonsson liknar det vid att lasta en båt jämnt för att klara vågor från olika håll.

Han pekar också på vikten av att erkänna bakslag och utnyttja förändringskraften i dem. Organisationer där konflikter tillåts klarar sig bättre än sådana där motsättningar tystas. Organisatoriska bakslag bidrar till att effektivisera kommuners ledning, är hans tes.
Robert Jonsson disputerade den 8 mars. Avhandlingen heter ”Organisatoriska bakslag. Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner”.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera