Miljöcertifierad skog vanligare trots omstridda effekter

Ökningen beror främst på att internationella miljöorganisationer och ny EU-lagstiftning orsakat påtryckningar på europeiska uppköpare av skogsprodukter, vilka i sin tur efterfrågar certifierat timmer, papper och massa från svenska skogsägare och producenter. På senare år har ett antal certifierade skogsbolag utvecklat nya arbetsrutiner för att förbättra naturvården i skogen.

Flera svenska miljöorganisationer, framför allt Naturskyddsföreningen, har kritiserat skogsbolagen och menat att FSCs (Forest Stewardship Council) regelverk inte efterföljs i praktiken. Kritiken rör såväl certifieringssystemets brist på delaktiga och transparenta beslutsprocesser som dess förmåga att nå positiva resultat för naturvården.

Avhandlingen visar att det är för tidigt att utvärdera långsiktiga effekter på den biologiska mångfalden, framförallt eftersom skogen växer och förändras långsamt.

– Men det framkommer tydligt att de två intressegrupperna har olika syn på hur det svenska skogsbruket ska bedrivas och hur FSCs kriterier ska tolkas, exempelvis hur stor del av skogen som bör skyddas vid avverkningar. Denna utveckling riskerar på längre sikt att underminera trovärdigheten för certifierade produkter på marknaden, menar Johanna Johansson.

Socialt ansvarstagande och fortsatta utmaningar
FSC-certifiering ska även garantera att skogsägaren tar ett socialt ansvar. Avhandlingen undersöker därför hur certifierade skogsbolag samverkar med rennäringen, vars brukanderätt ges ett starkt stöd i den svenska FSC-standarden. Resultaten visar att representanter för rennäringen i Västerbotten fortfarande anser att de har begränsade möjligheter att långsiktigt påverka skogsbruket i de viktigaste renbetesområdena.

– FSC löser alltså inte automatiskt alla konflikter mellan miljöorganisationer, skogsbolag och rennäringen. Det finns tydliga skillnader i resurser och inflytande mellan dessa intressegrupper, vilket gör att ett till synes demokratiskt system som FSC inte alltid upplevs som opartiskt och rättvist. Det är därför viktigt att betona att staten fortfarande har ett stort ansvar för skogspolitiken och dess konsekvenser, säger Johanna Johnsson.

Skogscertifiering är ofta ett marknadskrav, framförallt på den europeiska marknaden. I Sverige finns två skogscertifieringssystem; FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes). De tar fram kriterier för ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk.

Johanna Johansson kommer fortsätta forska om skogscertifiering och naturhänsyn vid institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet.

Avhandlingen Constructing and Contesting the Legitimacy of Private Forest Governance: The Case of Forest Certification in Sweden. (Svensk titel:Svensk skogscertifiering: en kritisk analys av privata styrformers legitimitet). Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är Professor Karin Bäckstrand, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.