Etiska utmaningar när människans hjärna simuleras

Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.

Human Brain Project (HBP) är ett av två flaggskeppsinitiativ som sjösattes av EU-kommissionen tidigare idag. Den svenska delen leds från Karolinska institutet. Målet med projektet är att använda all befintlig kunskap om människans hjärna och rekonstruera den i superdatormodeller och simuleringar. Forskare i neurovetenskap, medicin, datavetenskap och filosofi från mer än 80 institutioner kommer att arbeta tillsammans för att göra det här möjligt. Modellerna kommer att ge oss ny förståelse av hjärnan och hjärnans sjukdomar, men också hjälpa till att utveckla ny dator- och robotteknik.

Projektet kommer också att titta på etiska frågor och den samhälleliga påverkan som simuleringen får. Ungefär 5 % av forskarna i projektet arbetar med de här frågorna och Kathinka Evers från Centrum för forsknings- & bioetik är en av divisionsledarna för etik och samhälle. Hennes egen forskning i projektet handlar främst om de filosofiska implikationerna som simuleringen får:

–   En första utmaning är att analysera vad det betyder att ”simulera en hjärna”. Det väcker frågor om vilken roll sammanhanget får i simuleringen.  Hjärnan fungerar ju inte i ett vacuum utan är väsentligen kopplad till sin miljö. Hur kan denna tänkas påverka eller återspeglas i simuleringen? Andra viktiga aspekter om jag kommer att studera är vilken typ av konsekvenser det här projektet kan få för vår förståelse av mänsklig identitet och medvetande, säger Kathinka Evers.

Centrum för forskningsetik & bioetik har en stark internationell och mångvetenskaplig forskningsprofil. Centret leder arbetspaket om etiska och legala aspekter kring biobanks- och registerforskning i fem EU-projekt. Neuroetik har varit ett av centrets strategiska forskningsämnen sedan 2004. Enligt föreståndaren Mats G. Hansson ger centrets medverkan i Human Brain Project en möjlighet att snabbt utveckla denna viktiga del av etik- och filosofiforskningen:

–   Det är spännande att vi nu får möjligheten att stärka ämnet och förhoppningsvis rekrytera yngre forskare, säger Mats G. Hansson.

Human Brain Project
Valet av Human Brain Project som ett FET Flagship är resultatet av mer än tre år av förberedelser och en ytterst noggrann utvärdering av en stor panel bestående av kunniga oberoende forskare som valts ut av EU-kommissionen. Projektet kommer att pågå under tio år och samlar mer än 80 europeiska och internationella forskningsinstitutioner.I Sverige deltar forskare från KI, KTH, Uppsala universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet samt Högskolan i Skövde.

Kostnaden uppskattas till 1.19 miljarder Euro och samordnas från Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz av neurovetaren Henry Markram tillsammans med Karlheinz Meier från Heidelbergs universitet i Tyskland och Richard Frackowiak från Centre Hospitalier Universitaire Vaudois och Universitet i Lausanne.

Etik och Samhälle
Kathinka Evers från Uppsala universitet och Jean-Pierre Changeux från Institut Pasteur/Collège de France är tillsammans ansvariga för delen som handlar om etik och samhälle. Förutom Kathinka Evers forskning kommer den här divisionen följa arbetet och försöka förutse och undersöka konsekvenserna forskningsresultaten får för samhället. Divisionen kommer också att arbeta med att skapa dialog mellan projektet och samhället och främja medvetenhet och ansvar för forskarna inom projektet och också om styrning och reglering.