Artikel från Göteborgs universitet
16 januari 2013

Hälsan tiger inte still – från nationell plikt till privatsak

Hälsa i vår samtid handlar framför allt om att leva riskmedvetet och om att ha kontroll över den egna kroppen och det egna livet. För hundra år sedan var hälsa däremot inte någon privatsak utan istället en nationell plikt. Det framgår av en avhandling i religionsvetenskap från Göteborgs universitet.

Genom analyser av hälsotidskrifter från 2009 och från åren 1910-13 visar Wilhelm Kardemark hur populära sätt att förstås hälsa förändrats.

– Jag tolkar förändringarna i hälsoförståelse som nära knutna till förändrade perspektiv på människan. Somliga förändringar är följd av skiftningar inom medicinska perspektiv. Många är också av en än mer generell karaktär och har att göra med föreställningar om vad du som människa ska sträva efter och vad som bör vara viktigt i livet, säger han.

Belysande för förändringarna i människosyn och hälsoförståelse är synen på vilka relationer som gör hälsan viktig. Utifrån det tidiga 1910-talets perspektiv framstår individens hälsa som en av nationens resurser. I vår samtid är hälsan en individuell angelägenhet och något som relateras till de allra närmaste, men framförallt till individens målsättningar och förhoppningar. Med det äldre perspektivet motiverar tillhörigheten till folket hälsan.

– Det tidiga 1900-talets nationalistiska perspektiv på hälsofrågor är ingen nyhet. Vad som däremot är nytt är den tydliga inverkan lutherska perspektiv hade på synen på hälsa. Som jag visar bör många av de antaganden om hälsa vi möter i dåtidens hälsotidskrifter ses i förhållande till en luthersk människosyn. Med den kommer en betoning av arbete som ett sätt att tjäna medmänniskan där manlighet och hälsa knyts till varandra.

Även synen på kroppen talar för genomgripande förändringar vad gäller människosyn och hälsoförståelse. Idag ges många gånger en bild av kroppen och hälsan som kontrollerbar och som en fråga om aktiva val individen är ansvarig för. Processer in på cellnivå kan stödjas med ”rätt” mat och livsstil.

– Målsättningarna är ofta höga då det handlar om att ”maximera” och ”optimera”. Man ska få ut det mesta möjliga av mat, träning och livet i stort. Kontroll är en grundbult som varvas med förståelser som betonar vikten av att uppleva kroppen och känna hur skönt exempelvis träning kan vara.

Att känna till vanliga föreställningar om hälsa och förhålla sig kritisk till dem är viktigt inom sjukvårds- och utbildningssektorn.

– Men jag vill också framhålla vikten av rön som mina inom den växande hälso- och wellnessbranchen. För dem som exempelvis arbetar som personlig tränare är det viktigt att ha kännedom om vanliga föreställningar om hälsa och träning eftersom klienterna mycket väl kan ha dem, säger Wilhelm Kardemark.

Granskade hälsotidskrifter: Hälsovännen, Hälsokällan, Hälsovindar (tre historiska tidskrifter, utgivna 1910-1913), MåBra, I Form (två nutida tidskrifter, båda från 2009).

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera