9 januari 2013

Han gör det mobila bredbandet bredare

Rapporterna duggar tätt: Svenska mobiloperatörer har kapacitetsbrist i näten. Mobilsurfandet har bara i år ökat med drygt 150 procent hos exempelvis Telia och Telenor enligt företagen själva. Möt KTH-forskaren som jobbar på en lösning på problemet.

De hastigheter som utlovas reklamkampanjerna för mobila bredband är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt anta 10 Mbit/s – skulle du behöva vara ensam användare på mobilmasten. Samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid KTH.

Han forskar bland annat om hur hastigheten i Wifi-nätverket ska kunna skruvas upp till utlovad dito. Men han jobbar också med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Till sin hjälp har han fått dela en rejäl forskningspeng från EU, ett så kallat ERC Starting Grant.

Lösningen enligt Alexandre Proutiere kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access. En rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu.

– DSA-tekniken gör det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli “frequency agile”. Det vill säga lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom. Det här öppnar upp möjligheter för till exempel mobiltelefoner att automatisk röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast, säger Alexandre Proutiere.

Vad vill då Alexandre Proutiere uppnå? Jo, 10 gånger förbättrad trådlös kommunikation. Och det i system som vi kommer att använda så väl om tio år som längre fram i tiden.

– För att använda liknelsen med motorvägar och många filer så avser forskningen att se till att betydligt fler uppkopplingar kan äga rum samtidigt, det vill säga en motorväg mer fler filer. Om en motorväg hade 20 filer i en riktning så skulle alla trafikanter kunna köra lika snabbt som hastighetsbegränsningen, istället för att krypköra i bilköer, säger Alexandre Proutiere.

Han tillägger att anledningen till att hans forskning finanserats av Europeiska forskningsrådet (ERC) är för att resultatet har stor potential att påverka samhället på ett positivt sätt.

– Men forskningen har också potential att öka förståelsen för problem inom områden som artificiell intelligens och industrirobotar, säger Alexandre Proutiere.

Forskningsanslaget ger honom möjlighet att anställa fyra forskare som kan bistå honom i hans arbete att utforska möjligheterna med DSA-tekniken.

– Det här har stor potential att bli ett av de främsta forskningsprojekten inom DSA-tekniken i Europa. Faktum är att jag redan gjort en del framsteg, det förflyter ju en viss tid mellan att ansökan skickas in och att man eventuellt beviljas forskningspengar. I detta fall drygt ett år, säger Alexandre Proutiere.

Alexandre Proutiere har en bakgrund som industriforskare bland annat åt France Telecom R&D och Microsoft Research.

 
 

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera