Artikel från Umeå universitet
6 december 2012

Framgång för svenska företag i Mellanöstern

Samarbetet med svenska statliga myndigheter och intresseorganisationer gav goda resultat, trots företagens bristande kunskaper om handeln i Mellanöstern. Dessa erfarenheter skulle även kunna främja dagens handel. Det menar Ahmad Hussein som i en avhandling studerat hur svensk handel utvecklats i Libanon under åren 1920-1975.

– Främst samarbetade svenska företag med utrikesdepartementet och regeringens utlandsavdelningar och kommissioner samt företagens intresseorganisation Sveriges Allmänna Exportförening, men det byggdes även personliga nätverk mellan myndigheterna, organisationerna och de enskilda företagen säger Ahmad Hussein, Umeå universitet. 

Under 1930-talet fungerade Libanon genom sin handelstradition och sina starka band till både Västeuropa och Mellanöstern som en inkörsport till de större marknaderna i regionen. På grund av Libanons transithandel med Mellanöstern och avvecklandet av den franska och brittiska överhögheten i området ökade de svenska företagens intresse för landet efter andra världskriget. Samtidigt var landet präglat av stor inre politisk instabilitet. Libanon påverkades även av händelseutvecklingen i de omgivande staterna, det kalla kriget och supermakternas närvaro i regionen.

Vid sidan av den politiska instabiliteten försvårade svenskarnas bristande kunskaper om Mellanösterns marknader och företagskulturer möjligheten att bygga kontaktnät i Libanon. Utvecklingen av handelsförbindelser i en politisk-ekonomisk känslig region ledde till ett stort behov av specifik kunskap.

– Eftersom företagens etableringsförsök ofta var kortvariga, kom intresseorganisationerna och främst de svenska myndigheterna med UD i spetsen att svara för kontinuitet och erfarenhet av den svenska handeln i Libanon.

Ett exempel är LM Ericssons etablering i Libanon i början av 1950-talet, som skedde i hård konkurrens med franska, amerikanska och japanska bolag. Draghjälp från svenska UD och Sveriges Allmänna Exportförening var därför särskilt viktig i början av marknadsetableringen, när LM Ericsson riskerade att missgynnas i ett från affärssynpunkt mycket betydelsefullt anbudsförfarande.

– Förmågan att skapa stabila och pålitliga nätverk i den libanesiska statsapparaten var lika viktiga som att tillhandahålla konkurrenskraftiga produkter. Fram till inbördeskriget 1975 bestod därför både LM Ericssons och den svenska statens närvaro i Libanon.

Ahmad Hussein är född 1967 och uppvuxen i Libanon. Han är bosatt i Umeå sedan 1988.

KONTAKT OCH INFORMATION
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61520

För mer information, kontakta gärna:
Ahmad Hussein, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
E-post: ahmad.hussein@ekhist.umu.se
Telefon: 070-054 77 51, 090-7865280

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera