Tema

Pedagogik för perspektivbyte

Hur kan man i högskolan ta med flera perspektiv i lärandet utan att det blir relativistiskt? Och hur kan detta kombineras med kritiskt tänkande? Det har retorikern Maria Wolrath Söderberg på Södertörns högskola undersökt i sin avhandling.

Få högskolelärare idag bekänner sig till ett absolut kunskapsideal där det bara är en mening som gäller. De flesta ser förmodligen istället perspektiviskt på kunskap. Det betyder att kunskapen inte bara beror på kunskapsobjektet utan också på kunskapens bärare. Det innebär också att många synsätt kan vara giltiga samtidigt – och bör få komma till sin rätt i undervisningssituationen. Men det är svårt att leva en sådan kunskapssyn i klassrummet.

– När man försöker göra det riskerar man att landa i uddlöst staplande av tyckanden eller i relativistiskt kaos. Särskilt svårt är det om man samtidigt har målet att fostra kritiskt tänkande, säger Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik.

I sin avhandling Topos som meningsbärare, har Maria Wolrath Söderberg frågat sig: Hur kan ett perspektivisk lärande se ut som också fostrar kritiskt tänkande?  Och hur kan ett kritiskt tänkande se ut som erkänner många samtidiga och kanske motstridiga perspektiv?  Ett sådant kritiskt tänkande, måste förstås som ett prövande möte mellan perspektiv som utmanar varandra.

Toposbegreppet
Topos är ett antikt retorisk begrepp som betyder plats. Toposläran visar hur man kan vandra mellan olika platser i diskursens landskap när man utvecklar sina tankar. Utifrån den bilden anar man en anknytning till en rörlig kunskapssyn där man kan se saker på olika sätt. Topos är platserna, men det är också utsikten från dem och rörelsen emellan dem. Det viktiga här är att det är ett kulturlandskap som ser olika ut i olika miljöer. Att man kan se saker på olika sätt bäddar för diskussion och pekar mot en argumentativ syn på meningsskapande.

– Jag hade en idé om att toposbegreppet skulle kunna bidra till en perspektivisk didaktik som fostrar kritiskt tänkande. Men för att kunna utveckla de tankarna behövde jag förankra dem i en genomtänkt teori om lärande och meningsskapande. Det jag därför gjorde i min avhandling var att undersöka vad det skulle betyda att förstå meningsskapande om man ser det genom toposbegreppets lins.

Spänningsfylld kunskapssyn
Utifrån arbetet med toposbegreppet kunde Maria Wolrath Söderberg utvinna materialet till en relativt sammanhängande, om än spänningsfylld kunskapssyn. Hon har också tagit fram ett förslag till en mer utvecklad toposmodell och dragit upp linjerna för en topisk teori om meningsskapande, med stöd i Michail Bachtins dialogiska teori. Det tillät i sin tur en skiss för hur en undervisning som befordrar perspektivbyte skulle kunna se ut.

Resultatet visar att nya saker blir synliga om man anlägger ett topiskt perspektiv på lärande som kan komplettera ett sociokulturellt eller kognitivt synsätt som kanske främst är de skolbildningar som har präglat pedagogiken de senaste årtiondena.

– Ett exempel är lärandets karaktär av förhandling där olika synsätt möts och bryts mot varandra och går förändrade därifrån utan att nödvändigtvis landa i samsyn eller horisontsammansmältning för att det ska vara meningsfullt, säger Maria Wolrath Söderberg.

Lärande kan också vara en insocialisering i att använda de topos som karaktäriserar en viss verksamhet eller kultur så som prioriterade teman, betonade värden, tankestrukturerande metaforer och andra återkommande retoriska operationer. Ett annat exempel är hur kritiskt tänkande kan vara att urskilja sina egna och andra topos, att problematisera dem, se alternativa topos och att kunna röra sig mellan dem olika.

– En didaktik som bygger på dessa tankar betonar debatt, anknytning till studenternas livsvärld, viss provokation och tränar självreflektion och omprövning av de egna förgivettagandena, säger Maria Wolrath Söderberg.

INFORMATION OCH KONTAKT
Topos som meningsskapare: Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation. Mara Wolrath Söderberg gjorde sin forskarutbildning vid Södertörns högskola, men avhandlingen lades fram inom Örebro universitets forskarutbildning där hon varit antagen som doktorand.

Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik, Södertörns högskola
E-post: maria.wolrath-soderberg@sh.se
Telefon: 08-608 40 56 eller 073-7645667

Pedagogik för perspektivbyte

 lästid ~ 3 min