Hallonlandet – Trädgårdens odling under 200 år
Allt fler intresseras av stadsodling. Längs nedlagd järnvägsräls och i städernas gröna utrymmen odlas ringblommor, zucchini och krusbär. Men det är inte första gången i historien som stadens gröna ytor används till odling. Under krigsåren var det fråga om livsmedelsbrist. Idag handlar det mer om vad vi äter och om en livsmedelsindustri som förvanskat sitt uppdrag. Eller bara längtan efter växande?
I sin nya bok har Eva Blomberg skrivit om trädgårdens odling i Sverige under 200 år. Syftet med boken är att visa hur man tänkt inom trädgårdsodlingen. Vad man ville göra och sedan gjorde – med hallon som det röda spåret. I berättelsen figurerar trädgårdsmästare, växtförädlare, trädgårdsarkitekter, ekologer och sockerindustri likaväl som myndigheter och institutioner.
– Experterna engagerade sig i olika sfärer och var sällan överens. En del tänkte på trädgårdsodling som avkastning och effektivitet och andra intresserade sig för trädgårdens skönhet. Några grunnade på hur hallon skulle förädlas och en del ville tillvarata smaken lite bättre. Profitintressen stod mot ekologiska intressen, säger Eva Blomberg, professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Genom att följa hur hallonplantan påverkats av idéer, experter och institutioner visar boken hur trädgårdens odling har förändrats under de senaste tvåhundra åren. Hur motiverade man att hallon skulle odlas – när de går att plocka i skogen?
– Hallon har aldrig varit någon storsäljare. Inte heller kan man motivera odlandet med att hallon tillför trädgården väsentlig skönhet – det är ju inte direkt någon vacker växt. Jag vill visa hur de stora samhällsförändringarna påverkar även det minsta och obetydligaste bäret längst bort i trädgårdshörnet, säger Eva Blomberg.
Bär blev ingen storodlare förrän de gick att tillvarata lite bättre. När sockerpriserna sjönk och nya konserveringsmetoder gjorde sitt till kunde husmodern trava upp snygga burkar i skåpet. När livsmedelsindustrin tog över konservering och införde frysteknik kunde barnkullarna efter andra världskriget frossa i sötade krusbärskompotter, pannkakor med hallonsylt, vinbärssaft och hallongrottor. Livsmedelsindustrin firade sina triumfer och tandläkaryrket blev lukrativt.
– Nu däremot ska vi äta bioteknikbär som inte innehåller så mycket socker, men väl salt. Är det bättre? avslutar Eva Blomberg.
KONTAKT
Eva Blomberg, professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, författare till “Hallonlandet. Trädgårdens odling under 200 år”
Tel: 08-674 71 11
E-post: eva.blomberg@historia.su.se
