Artikel från Örebro universitet
20 november 2012

DO – ett steg bakåt för jämställdhetsfrågor

Satsningen på en diskrimineringsombudsman, som ska se till helheten – kön, etnicitet, klass, handikapp, sexuell orientering och ålder – har inte varit bra för jämställdhetsarbetet.– Resultatet har blivit minskade resurser, säger Sofia Strid, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet och en av forskarna inom Quing-nätverket, som kartlägger hur Europeiska länder arbetar med jämställdhet.

Femtio forskare från 27 EU-länder samt Turkiet och Kroatien fick 55 miljoner kronor från EU-kommissionen för fem år sedan för att kartlägga hur de olika länderna arbetar med diskrimineringsfrågor.

Projektet har byggt upp en databas för att kunna analysera Europas lagar, motioner, statliga utredningar och debatter och få en överblick över hur EU arbetar med såväl våld mot kvinnor som jämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmet. I dag samlas ledande forskare inom projektet på Örebro universitet för att sammanställa resultat och blicka framåt.

– Vi har bland annat undersökt hur jämställdhetsfrågor har påverkats av sammanslagningen av ombudsmän, säger Sofia Strid.

Samverkar och är beroende av varandra
I Sverige avvecklades myndigheterna Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) i samband med inrättandet av Diskrimineringsombudsmannen i januari 2009.

– Genom att slå samman alla myndigheterna till en hoppades man kunna uppnå ett mer intersektionellt arbetssätt, säger Sofia Strid.

Ett intersektionellt perspektiv väver samman olika identitetskategorier som kön, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet, etnicitet och religion istället för att separera de olika sociala kategorierna. Det upplöser gränserna för att rikta uppmärksamheten mot hur de olika aspekterna samverkar och är beroende av varandra.

– Utifrån detta infördes Diskrimineringsombudsmannen, som skulle se till helheten. Om en kvinna blir diskriminerad är det inte ”bara” för att hon är kvinna. Men vi har tydligt kunnat se att det inte har fungerat eftersom ombudsmännen inte arbetat med att integrera alla aspekter. Sammanslagningen har istället lett till minskade resurser för diskrimineringsfrågor på grund av kön.

– Vår forskning visar att man måste kunna prata om olika grunder för diskriminering separat för att kunna arbeta med problemen i praktiken, säger Sofia Strid.

Forskningen kommer att fortsätta inom ramen för Centre of Gender Excellence, GEXcel och Centrum för feministiska samhällsstudier, CFS.

KONTAKT
Sofia Strid
Telefon: 019-303442
E-post: sofia.strid@oru.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera