Artikel från Uppsala universitet
19 november 2012

Vem fick jobba med vad i Sverige på 1500-talet?

Kön tillsammans med civilstånd, ålder och social tillhörighet var mycket betydelsefulla faktorer för vem som kunde få vilka arbeten i 1500-talets Sverige. I en jämförelse med idag har mycket förändrats medan flera betydelsefulla likheter kvarstår.

Arbete är en av de mest grundläggande mänskliga aktiviteterna. Genom arbete får människor sin försörjning och genom arbete skapas en stor del av deras identitet. Skillnader och kategoriseringar skapas genom vem som arbetar med vad, och vem som får arbeta med vad. Detta påverkar i sin tur människors tillgång till arbete, och i längden dess möjligheter till överlevnad.

I en ny avhandling från Uppsala universitet studeras arbete i 1500-talets Sverige av historikern Christopher Pihl. Under perioden expanderade den svenska kronan på både lokalt och centralt plan: en ny förvaltning skapades, krigsmaktens storlek ökade och kronan bedrev egen produktion inom jordbruk, hantverk och bergsbruk. Denna expansion innebar nya typer av arbeten och nya möjligheter till försörjning. Det unika med den svenska kronans expansion är att den har efterlämnat ett detaljerat källmaterial. Detta material möjliggör detaljerade studier av vilka faktorer som var verksamma när arbete organiserades och dess effekter på människor.

I avhandlingen kan visas hur kön tillsammans med civilstånd, ålder, social tillhörighet och vilka kunskaper som värderades tillsammans var mycket betydelsefulla för vilka individer som fick vilka arbeten. En delstudie i avhandlingen kan visa hur arbeten som exempelvis bryggning och textilproduktion, som i stads- och bondehushåll till stor del utfördes av kvinnor, inom kronans expansion kom att i högre grad utföras av män. Orsaker till detta kan sökas i en förändrad syn på vilken kunskap som låg bakom arbetet att brygga och väva och en förändring av skalan på produktionen.

– Männen som tog över kvinnornas arbete kom att få starkare yrkesidentiter än de kvinnliga utövarna – männen blev mästare medan kvinnorna ofta enbart benämndes som kvinnfolk, säger Christopher Pihl.

I avhandlingen studeras även löner och där framträder tydligt hur män och kvinnor på lägre befattningar, som till exempel pigor och drängar tjänade ungefärligen lika och det var också ungefär lika många anställda av vardera slaget. Den stora skillnaden mellan könen framträder när de mer välavlönade grupperna undersöks. Inom dessa dominerade männen totalt, endast ett fåtal kvinnor förekom där. För kvinnor fanns få karriärmöjligheter och de slog tidigt i det för modern tid så välbekanta glastaket.

I en jämförelse med modern tid kan studien visa på betydelsefulla skillnader när det gäller exempelvis vilka arbeten som kunde utföras av män respektive kvinnor och att civilstånd hade en avgörande betydelse för tillgång till högre tjänster för kvinnor, de var alla hustrur. Men samtidigt framträder betydelsefulla likheter i form av det ovan nämnda glastaket och att kvinnors löner i genomsnitt låg mellan 60–80 procent av mäns. Detta talar för att arbete och arbetets betydelse dels måste förstås som föränderligt, dels att det bär tydliga drag av kontinuitet. Det sistnämnda är betydelsefullt för förståelsen av hur ett arbetes könskodning eller lönesättning kan förändras.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Christopher Pihl, tel: 018-471 1532, e-post: Christopher.Pihl@hist.uu.se

Läs mer och ladda ner avhandlingen Arbete: Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige. Avhandlingen försvaras den 23 november.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera