Artikel från VTI
8 november 2012

Kunskapen om förarstödssystem behöver bli bättre

Förarstödssystem som adaptiv farthållare, kollisionsvarnare, dödavinkelvarnare med flera blir allt vanligare i våra bilar. En studie ledd av forskare på VTI visar dock att det finns både kunskapsluckor och en osäkerhet bland förare om hur dessa stödsystem fungerar och bör användas. Förarna både behöver och vill ha mer och bättre stöd för att fullt ut kunna använda förarstödssystemen i sina bilar.

Förarstödssystem som adaptiv farthållare, kollisionsvarnare, dödavinkelvarnare och avåkningsvarnare blir allt vanligare i våra bilar. En studie ledd av forskare på VTI visar dock att det finns både kunskapsluckor och en osäkerhet bland förare om hur dessa stödsystem fungerar och bör användas. Förarna både behöver och vill ha mer och bättre stöd för att fullt ut kunna använda förarstödssystemen i sina bilar.

I den nyligen avslutade studien om hur förare använder och förstår förarstödsystemen de har i bilen, gjord inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, har forskarna fört diskussioner i fokusgrupper, låtit förare svara på en enkät och även utfört djupintervjuer. Allt för att ta reda på användarnas tankar om sitt beteende i relation till systemen, hur de lärt sig om funktioner i sina stödsystem och hur de önskar få kunskap om desamma.

Ökat behov av lättförståeliga stödsystem
– Två förargrupper blev tydliga för oss, säger Christina Stave, forskare på VTI och den som lett studien.

– Dels är det gruppen biltekniskt intresserade som aktivt valt systemen, dels är det gruppen förare som har fått systemen utan eget val. Den senare har svagare motiv till att lära sig de nya tekniska systemen, men skulle med mer kunskap kunna bli en mer aktiv användargrupp, menar Christina Stave och pekar också på att det är troligt att en växande grupp av äldre förare med krav på bibehållen mobilitet i framtiden kommer att efterfråga mer lättförståeliga stödsystem.

Alla deltagarna i studien använder Volvos förarstödpaket som består av adaptiv farthållare (ACC), kollisionsvarnare (FCW), dödavinkelvarnare (BLIS), avåkningsvarnare (LDW) och trötthetsvarnare (DAC). På forskarnas frågor om motiven till att köpa förarstödpaketet anger deltagarna faktorer som säkerhet, teknikintresse, komfort och effektivitet.

Lärt sig systemen själva
De flesta förarna i studien hade till största delen lärt sig systemen genom “trial and error”. Många hade fått omkring en timmes introduktion när de hämtat sin nyinköpta bil hos leverantören. Forskningsresultaten visar dock att många tror att de skulle lära sig systemen bättre om informationen kompletterades med till exempel en filmad instruktionsvideo. Vissa önskar sig en röstinstruktion från bilen medan andra hellre vill prova systemen på testbana eller i simulator.

Förarna anser att det finns risk att förlora koncentrationen på vägen om man ägnar sig åt ett system som man inte förstår. En annan risk de ser är att bli för passiv och lita för mycket på systemet, vilket framför allt blir en fara om det inte är aktivt eller om det är ur funktion.

Bakgrund
Resultaten i studien baserar sig på diskussioner i tre fokusgrupper med deltagare rekryterade från Volvos egen kunddatabas där alla hade samma systemgeneration av förarstöd. En enkät gavs också till de 19 förare som deltog och dessutom utfördes fyra djupintervjuer med bilförsäljare, utbildare, trafikskola och bilpool för att få med tankar från andra parter.
Det här är en förstudie inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, gjord av Christina Stave och Niklas Strand, båda VTI, tillsammans med Mats Petersson, Volvo Personvagnar AB och Anna-Lisa Osvalder, Chalmers. Projektgruppen hoppas kunna gå vidare med en huvudstudie i samarbete med Volvo Personvagnar AB. Målet skulle då vara att ta fram konkreta förslag på hur man i framtiden kan förbättra förares kunskap om systemen så att fler använder dem och därmed bidrar till ökad trafiksäkerhet.

KONTAKT
För mer information, kontakta:
Christina Stave, forskare, VTI
Tel. 031-750 26 01

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera